Annons

Cory Henry & The RevivalCory Henry spelar på orgel-jazzens revansch

Cory Henry  spelar på Nalen.
Cory Henry spelar på Nalen. Foto: Monica Cillario/IBL

Jazz på Hammond-orgel hade sin storhetstid på 60-talet, men Cory Henry spelar på orgel-jazzens revansch.

Under strecket
Publicerad

En gång på Rörstrandsgatan låg där en skivbörs som sålde jazz. Dit hittade en tonåring som via samplingar av Gang Starr och Stetsasonic, samt samlingsskivor som ”You gotta hear Blue Note to dig Def Jam” hade upptäckt just jazz. Just den dagens ärende var att hitta en vinyl med organisten Jimmy Smith. Personalen i butiken såg lite tveksam ut efter min fråga, det här var precis innan fenomenet Acid Jazz hade exploderat, men pekade sedan mot en skivback som stod placerad längst nere vid golvet, i ett bortglömt hörn. Jag gick dit och möttes av skivbackens krassa rubricering: “Orgel-jazz och annan skit”.

Hammond-orgeln, från 1935, uppfanns ursprungligen inte för jazzklubbar, utan snarare som en budgetvariant för kyrkor som inte hade råd med en massiv, regelrätt kyrko-orgel. Lite mer än 80 år senare är det instrumentet som 31-åriga Cory Henry från Brooklyn baserar sin karriär på. Och att döma av den långt ringlande kön utanför Nalen en januarikväll så finns det återigen ett nyväckt intresse för ”orgel-jazz och annan skit”. Att kön är inte uteslutande gråhårig och manlig, utan snarare sympatiskt blandad, är spännande.

Annons
Annons
Annons