X
Annons
X
Recension

Utan ärende Claes Hylinger möter Istanbuls dervischer

Alltmer lik en profet blir han, Claes Hylinger. I sin nya bok, lite kokett döpt till ”Utan ärende”, skildrar han bland annat några möten med melamisufiernas ledare Mehmet Selim. Melamisufierna utmärks av att de saknar samlingslokaler och ceremoniel. De håller sig dolda och deras undervisning sker i vardagliga miljöer. Hylinger beskriver ett samtal med melamimästaren: ”Han sa ingenting som överraskade mig under vår pratstund och kom inte med ett enda citat som jag inte hade hört eller läst förut – men han skapade en stämning, en tät atmosfär, som om vi var inneslutna i en kokong av samförstånd, och innehållet var att det finns en märkvärdig hemlighet och vi har bara anat en del av den, ty den är outtömlig.”

Detta är naturligtvis också en beskrivning av Hylingers egen strävan som författare. Det välbekanta och vardagliga men ändå hemlighetsfulla, samförståndet med läsaren som är en förutsättning för att böckerna alls skall öppna sig, den diskreta, outsagda övertygelsen om att litteraturen, hur angenäm den än kan vara, aldrig är sig själv nog utan alltid handlar om hur man skall leva sitt liv.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X