X
Annons
X
Recension

Gubbas hage Civilisationskritik växer i Kerstin Ekmans hage

Det är en naturvandring om riddarbaggar, träd döpta efter Hamletkaraktärer – och att känna sig fängslad i Svenska Akademien. Att allt detta finns! Kerstin Ekmans nya bok fyller Therese Eriksson med stillsam salighet och svindlande förundran.

Författaren Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm och tidigare ledamot av Svenska Akademien. Foto: Maja Suslin/TT

Insidan av dörren var helt täckt med insekter i rött och svart. Det var vid en av våra ankomster till det hyrda huset på norra Gotland, som denna kryllande välkomsthälsning mötte oss. I mina barnaögon en invasion av bibliska mått. Ingen riktig plåga, men tillräckligt utmärkande för att forma sig till ett minne som då och då blossar upp. Som nu, när den i Kerstin Ekmans essäbok ”Gubbas hage” också får ett namn: riddarbagge. Den nämns i förbifarten, efter en noggrann redogörelse för strimlusens kännetecken, som ett exempel på varningsfärgade insekter, men det är nog för att minnet ska vakna och kunskapsivern slå till. Riddarbaggen är visst Gotlands landskapsinsekt.

Såhär är det att läsa Kerstin Ekman. Gång på gång aktiveras någon hågkomst i kategorin flora & fauna-upplevelser, gång efter annan bildgooglar jag för att få veta hur de arter hon rabblar, eller omsorgsfullt beskriver, egentligen ser ut. Nya kunskaper förvärvas och redan befintliga fördjupas. Ren och ständig glädje.
Gubbas hage är hagmarken i norra Roslagen, där Kerstin Ekman och maken Börje huserar sedan några decennier tillbaka. Under åren har Ekman studerat det som lever och växer i detta hörn av världen och dess nära omgivningar, en tilltagande förtrogenhet med landskapet som nu fått litterär form i boken "Gubbas hage". Man måste ge författaren Fredrik Sjöberg rätt, när han i "Om essäkonsten" varnar essäförfattaren för att förväxla sin egen glöd med läsarens; utöver sex, pengar och bekantas tillkortakommanden finns "få ämnen där man kan påräkna villkorslös uppmärksamhet". Ett halvt tunnland hagmark torde inte vara ett av de ämnena, men till skillnad från vanliga dödliga behöver Kerstin Ekman uppenbarligen inte billiga tricks för att nagla fast läsaren. Hon klarar sig med stensöta och tjäderspillning.

Författaren Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm och tidigare ledamot av Svenska Akademien.

Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 7

Att komma tillbaka (sidan 7 ur boken)

Foto: Kerstin Ekman Bild 2 av 7

Vattenklöver

Foto: Kerstin Ekman Bild 3 av 7

I växthuset 2008.

Foto: Börje Frelin Bild 4 av 7
Bild 5 av 7

Svärdslilja

Foto: Kerstin Ekman Bild 6 av 7

Blodnäva

Foto: Kerstin Ekman Bild 7 av 7
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X