Annons
Recension

Gustav Mahler: Symfoni nr 2Christoph Eschenbach

Publicerad

I sin andra symfoni tar Mahler sönder universum och sätter ihop det igen. För det behövs inte bara kraft utan också känsla för tajming; Nicht eilen, Hasta inte, står det flera gånger i Mahlers partitur.

Jag vet ingen dirigent från de senaste decennierna av denna apokalyptiska symfoni som lika självklart som Eschenbach hanterar det dramatiska förloppet: uppladdningarna, de expansiva utbrotten, de lugna partierna däremellan. Mezzon Yvonne Naeff sjunger med återhållen eld i Urlichtsatsen och körens inlevelse i finalens text bejublas med rätta av publiken i denna live-inspelning med Philadelphia Symphony.

Annons
Annons
Annons