Recension

Chick Corea and The VigilChick Corea är en glädjespridare

Chick Corea.
Chick Corea. Foto: Stockholms jazzfestival

Publiken är hänförd när veteranen Chick Corea gästar jazzfestivalen. Ingrid Strömdahl dras med i musikens vilda galopp.

Under strecket
Publicerad
Annons

Han har varit verksam i femtio år. Pianisten Chick Corea är så vittförgrenad och har spelat i så många konstellationer, akustiskt och fusion, att han skulle kunna ses som eklektiker. Men det går en fast spunnen röd tråd genom hans konstnärskap. När han kom med lp:n ”My spanish heart” 1976 kändes den som något av en personlig manifestation.

Hans latinska arv innebär en grundmurad autenticitet, och en av kvällens kompositioner är en hyllning till hans mamma, ”Anna”. Den går i lekfullt cirklande rörelser med distinkta toner på pianot, många i diskant. Han leker med skalan, modifierar den. I en dialog med basisten Carlitos Del Puerto står diskanten mot humletonen. Basstråken skapar vemod och ger en känsla av nostalgi. En hel barndom har målats upp.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons