Annons

Axel Andersson:”Chernobyl” visar oss klimatkrisen i miniatyr

Katastrofläge i ”Chernobyl”.
Katastrofläge i ”Chernobyl”. Foto: HBO Nordic

Vad händer med en kärnkraftsolycka när den blir fiktion? Tv-serien ”Chernobyl” lutar sig mot en lång katastroffilmstradition där god ställs mot ond, men den kan även ses som en allegori över empatins roll i en stundande klimatkatastrof.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det fjärde avsnittet av mini­serien ”Chernobyl” innehåller en sekvens där tre soldater rör sig genom ett övergivet landskap. De ska skjuta djur drabbade av giftiga halter strålning inom den evakuerade zonen kring kärnkraftverket Tjernobyl, vars ena reaktor havererat. Seriens skapare och manusförfattare Craig Mazin och dess regissör Johan Renck dröjer till synes onödigt länge vid detta skjutande och vandrande, från ödehus till ödehus. Dialogen är stolpig som i en krigsfilm trots att fienden främst utgörs av svansviftande hundar. Scenen tillför heller inte något till den övergripande intrigen. De tre figurerna återkommer inte ens i serien. Vad de däremot gör är att didaktiskt visa en typ av landskap, en spöklikt övergiven och förgiftad värld av ruiner, som kärnkraftskatastrofen skapat. 

”Chernobyl” dramatiserar en känd industriolycka, men utvinner mycket av sin suggestiva kraft genom att antyda att allt kunde ha gått värre. Den faktiska olyckan vid Tjernobyl den 26 april 1986 var tragisk. Reaktor 4 exploderade. Det krävdes stora insatser och uppoffringar för att minimera utsläppet av radioaktiv strålning. Ett stort område blev obeboeligt för oöverskådlig tid. Men insatser avvärjde en hemskare utkomst. 

Filmaffischerna till ”SOS Poseidon” (1972) och ”Skyskrapan brinner!” (1974).

Bild 1 av 3

Scen ur ”Dagen efter” (1983).

Bild 2 av 3

Scen ur Andrej Tarkovskijs ”Stalker” (1979).

Foto: TT Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons