Cheerleading – hejandet som blivit sport

Volter, hopp och kast. Cheerleading är en tuff sport. Men stämningen är viktigast – det gäller att peppa både publiken och varandra.

Cheerleading är tufft. Personen som är högst upp måste tänka både på att spänna sig och le, berättar Saga N.
Cheerleading är tufft. Personen som är högst upp måste tänka både på att spänna sig och le, berättar Saga N. Foto: Emma-Sofia Olsson

One, three, five, seven ...

Någon räknar takten medan Saga L kastas upp i luften. Hon gör en framåtvolt och kommer ner på marken. En snabb andningspaus. Sedan gör hon en bakåtvolt upp i luften och lyfts upp under fötterna av sina lagkamrater.

– Bra tjejer! Jättebra! ropar de andra i laget.

Många tror att cheerleading bara handlar om att heja fram ett annat lag. Men det är mer än så – cheerleading är även en egen sport, berättar tjejerna i ­Stockholmslaget Dynamite ­Devils.

– Vi kör ramsor och kan använda pompoms för att få i gång publiken. Men publiken är där för att heja på oss, berättar Saga N.

Maja och Saga N stretchar före träning. I cheerleading kan man träna på sex olika nivåer. Dynamite Devils är på nivå tre. Foto: Emma-Sofia Olsson

Laget tränar hårt tillsammans tre gånger i veckan. Passet börjar med uppvärmning och stretching. Sedan börjar tjejerna öva på sina stunts i små grupper, som de ­sedan ska sätta i hop till en rutin. Rutinen, som alltid är två och en halv minut lång, är den de sedan visar upp på tävlingar. Då blandas stunts, dans och gymnastik.

Saga L och Saga N är toppar – det betyder att de bärs upp av sina lagkamrater och gör olika tricks i luften, som volter och hopp.

Hur är det att vara högst upp?

– Det är lite läskigt när man ska öva på nya saker, om de är svåra. Om det är lätta saker är det inte läskigt, säger Saga L.

– Vi har tränat tillsammans så länge och fått mer och mer tillit till varandra. Och man får bättre teknik, säger Saga N.

Sammanhållning är viktigt i cheerleading. Saga N och Saga L är toppar är bärs upp av sina lagkamrater. Foto: Emma-Sofia Olsson

De som står längst ner och håller uppe toppen kallas baser.

– Det är mycket teknik när man ska bära en person. Mer teknik än styrka faktiskt, säger Amanda som är bas.

När man kastas runt av sina lagkamrater är det viktigt att kunna lita på varandra. Utan sammanhållning fungerar det inte.

– Vårt lag har jättebra sammanhållning och vi är kompisar allihop, säger Maja.

För att få bra stämning ser laget till att peppa varandra mycket. Hela tiden under träningen hörs hejarop i salen.

– Om man själv är på bra humör och peppar andra så sprider det sig, säger Tuva.

I maj tävlar Dymamite Devils i en jättestor tävling i USA. Foto: Emma-Sofia Olsson

Just nu är laget på extra bra humör. För en tid sedan segrade de i en nordisk tävling mot 14 andra lag och vann en plats i en jättestor tävling i USA – cheerleadingens hemland.

– Det är som VM fast för de som tränar på en lägre nivå, ­berättar Saga N.

I maj bär det av till USA. Tjej­erna blir upprymda när tävlingen kommer på tal. De minns ögonblicket när de förstod att de tagit sig vidare.

– Alltså när man stod där och hörde ”på första plats kommer ... Dynamite Cheerleading!” Det var en sån känsla! säger Tuva.

Saga N håller med.

– Det kommer att bli ­magiskt. Jag räknar dagarna. I dag är det 78 dagar kvar, säger hon.

Erbjudande – prova SvD Junior junior.prenservice.se
Annons
X

Cheerleading är tufft. Personen som är högst upp måste tänka både på att spänna sig och le, berättar Saga N.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 4

Maja och Saga N stretchar före träning. I cheerleading kan man träna på sex olika nivåer. Dynamite Devils är på nivå tre.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 4

Sammanhållning är viktigt i cheerleading. Saga N och Saga L är toppar är bärs upp av sina lagkamrater.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 3 av 4

I maj tävlar Dymamite Devils i en jättestor tävling i USA.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X
Annons
X