Recension

Brott och brottCharmig strid med samvetet

Jacob Ericksson som Maurice och Jessica Zandén som Henriette.
Jacob Ericksson som Maurice och Jessica Zandén som Henriette. Foto: PETRA HELLBERG
Under strecket
Publicerad
Annons

Stockholms stadsteater genomför just nu sympatiskt nog en egen liten Strindbergsfestival: Påsk, Ett litet drömspel och Selma och Ågust. Nu lägger man till den sällan framförda moraliteten Brott och brott som Strindberg skrev 1899 för att skapa ett slags fransk boulevardteater med existentiell udd mot en botten av naiviserad kristendom. Brott och brott är ett kammarspel om skuld och konsekvenser – det liknar på många sätt just Påsk och kan upplevas som lätt söndagsskoleartat.

Philip Zandén och dramaturgen Susanne Marko väljer en annan väg för sin uppsättning på Strindbergs Intima teater. Texten är flyttat till 50-talet och den franska stämningen betonad. Här målas med bred pensel upp ett förlorat Paris av jazz och författardrömmar. Scenbilden består av stora staplar av kaféstolar mot en spegelfond. Charles Koroly betonar tiden med tidstypiska kläder och iscensättningen är fylld av musik: euforisk och elegisk om vartannat.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons