Annons
X
Annons
X

Charlton Heston skrattar i sin himmel

USA-VALET | BITTERHET OCH VAPEN ÄR EN DÅLIG KOMBINATION

I USA, där den hårda kampen om den demokratiska nomineringen fortsätter mellan Barack Obama och Hillary Clinton, har ännu ett ”gate” kommit upp till ytan – bitter­gate. Under ett möte med valarbetare häromveckan talade Obama om primärvalen i Pennsylvania nu på tisdag och bedömde de väljare som bebor delstaten. Han sa allt en politiker inte får säga om väljare - arbetslöshet har gjort dem till ”bittra” människor som klänger sig fast vid vapen, religion och antipatier mot andra grupper i samhället.

Vapenvurmarna, redan i sorg över National Rifle Associations (NRA) före detta ordförande – skådespelaren Charlton Hestons frånfälle – blev inte alls glada. ­Inledningsvis störtdök Obama, men efter att Hillary Clinton med sedvanlig skärpa kritiserat konkurrenten lyfte hans siffror ­något. Även i tv-debatten nyligen ansattes Obama hårt och det återstår att se vem det gagnar. När Clinton är vass belönas hon sällan av väljarna. Det tenderar snarare att understryka en redan svårhanterad bitchstatus.

Clinton har verkligen sökt dra nytta av läget. Men när hon börjar dra historier om hur hon som ­liten flicka fick lära sig skjuta på tomburkar bakom farfars stuga misstänker nog de flesta att det handlar om ett nytt kapitel i den Clintonska sagoboken. Den boken innehåller även sagan om när Hillary sprang dödsföraktande genom krypskyttars kulregn i Bosnien – en berättelse som också den visade sig osann.

Annons
X

Även Obama har avslöjats med fingrarna i sagoburken. I februari hörde hans kampanjstab av sig till Kanadas ambassadör i USA och berättade att Obama skulle uttala sig negativt om det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta. Stabsmedarbetaren försäkrade att det bara rörde sig om kampanjretorik, som kanadensarna inte behövde ta på allvar.

Båda gör med andra ord kardinalfelen. De slirar på sanningen och ser ner på väljarna. Visserligen hade Obama delvis rätt. Arbetslösheten i Pennsylvania är stor och självklart finns det en bitterhet. Men att härleda vapenfrågan enbart till arbetslöshet är att marschera väl raskt genom analysen.

När NRA rankade presidentkandidaterna fick både Clinton och Obama varsitt F, men inte heller McCain lyckades skrapa ihop mer än ett C. Tanken på vad ett A-betyg kräver svindlar. För européer framstår amerikanernas omhuldande av vapenlagarna som närmast groteskt, men då glömmer vi att frågan inte är i första hand praktisk. Det handlar, helt enkelt, om principer. Frihetliga sådana. Individens rätt att skydda sig och sina nära.

Med detta i minnet blir ­anmärkningar om bitterhet en självklar skymf. Obama gjorde en halv pudel och beklagade formuleringen, men tog inte tillbaka sina ord. Under tiden flörtar Clinton med vapenlobbyn. Ingen av dem framstår som särskilt principfasta.

Charlton Heston lär skratta rått i sin himmel – eller var han nu är.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X