Annons
X
Annons
X

Chans till arbete ökar jämlikhet

REPLIK | VÄXANDE KLYFTOR

Jobbskatteavdraget ökar låg- och medelinkomsttagande hushålls möjligheter att bygga upp en sparbuffert.
Nima Sanandaji

Håkan Juholt och Tommy Waidelich skriver att ojämlikheten i Sverige växter ”till följd av en medveten politik” samt att ”den växande ojämlikheten var en bidragande orsak till finanskrisen” (
Brännpunkt 30/12). Men författarna har inte satt sig in i den forskning som de själva refererar till. Påståendet att finanskrisen skulle ha orsakats av ojämlikhet baseras på en artikel från Internationella valutafonden. Artikeln handlar inte alls om Sverige, utan diskuterar att en koppling kan finnas mellan ökade skulder bland låg- och medelinkomsttagare och kriser i USA.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Sverige, en av världens mest jämlika länder när det kommer till inkomster, länge har präglats av en ovanligt ojämn fördelning av förmögenhet. Sverige är unikt som ett rikt land där många medel- och låginkomsttagande hushåll saknar en sparbuffert, och har så också varit under tidigare socialdemokratiska regeringar.

Annons
X

Det är anmärkningsvärt att artikeln från Internationella valutafonden används som kritik av jobbskatteavdraget. Trots allt ökar, snarare än minskar, denna skattesänkning låg- och medelinkomsttagande hushålls möjligheter att bygga upp en sparbuffert.

De övriga studier som Juholt och Waidelich förlitar sig på visar att ojämlikheten inte enbart ökat under alliansregeringen, utan också under tidigare socialdemokratiska regeringsår – ett faktum som författarna väljer att bortse ifrån.

Socialdemokratin har länge närmast haft monopol på diskussionen om inkomstjämlikhet. De har framfört det förenklade perspektivet att höga skatter och generösa bidrag förklarar varför länder som Sverige och Danmark har ovanligt hög jämlikhet. Men tre andra EU-länder som också har hög inkomstjämlikhet och låg relativ fattigdom är Tjeckien, Slovenien och Slovakien. Samtliga präglas de av liberal ekonomisk politik, med ovanligt låga marginalskatter. Däremot har de liksom Sverige och Danmark en relativt homogen befolkningssammansättning som i sig skapar hög inkomstjämlikhet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kanske kan vi välja att möta ojämlikheten med högre skatter och mer generösa bidrag, men vi kan också göra så genom företagsamma reformer och sänkta skatter som banar väg för fler i arbete.

    De höga skatterna på arbete och den reglerade arbetsmarknaden i Sverige leder dessutom inte bara till att många försörjs via bidrag snarare än arbete. De leder också till att många med lägre inkomster inte får möjligheten att arbeta så många timmar som de annars skulle ha velat. Om vi genom flexiblare arbetsmarknad skulle möjliggöra för den fjärdedel av svenskarna som har lägst inkomster att arbeta lika många timmar som den fjärdedel som har högst inkomster så skulle hela 20–25 procent av klyftan mellan grupperna försvinna.

    Det är onyanserat att sätta skiljetecken mellan arbetslinje och jämlikhet.

    NIMA SANANDAJI

    vd tankesmedjan Captus

    LÄS OCKSÅ:
    Faktakollen granskar Juholts och Waidelichs påstående.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X