Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Krönika

Cervenka: Robotarna som kan ta över våra jobb

Om någonting ersätts med ingenting uppstår ofta någon form av tomrum. Denna enkla logik kan förklara det största problem som fortfarande plågar världsekonomin: den desperata bristen på jobb.

”Sökes: fast anställning. Finnes: en flexibel, extremt lojal och lyhörd medarbetare som är redo att jobba dygnet runt (obs, ej tomt skitsnack). Inga arbetsuppgifter är för tråkiga eller farliga! Mina lönekrav: ingenting, bortsett från lite grundläggande omvårdnad. Anlita mig och du är garanterad noll gnäll och fackligt tjafs, inte ens skitsnack bakom chefens rygg. Inga tvåtimmarsluncher, obstinata frågor, Wordfeud på toaletten, brödsmulor i tangentbordet eller privat Instagrammande på arbetstid.”

Denna jobbansökan kanske får det att vattnas i munnen på en och annan arbetsgivare. Om villkoren låter omänskliga kan det bero på att de är just det. Det handlar nämligen om robotar. Och nej, vi talar inte om en dålig science fiction-film utan om en verklighet som redan är här. I Kina har Foxconn, tillverkare av bland annat Ipads och känd för usla arbetsförhållanden, bestämt sig för att köpa upp till 1 miljon robotar och om några år öppna sin första helautomatiska fabrik. En av förklaringarna till att tillverkning nu flyttar från Asien tillbaka till USA är att låglönearbetarna redan konkurrerats ut. Om det ändå är maskiner som ska göra jobbet kan fabriken lika gärna stå på hemmaplan.

Det pågår en robotrevolution i det tysta. Och den borde intressera betydligt fler än teknikfantaster och manusförfattare i Hollywood. Faktum är att den tycks kunna förklara ett och annat om vad det är som har hänt med världsekonomin. Robotar är ett av de hetaste modeorden i ekonomkretsar just nu och engagerar alltifrån Financial Times bloggare till Nobelpristagaren Paul Krugman.

Annons
X

Först handlar det om jobben. Är det något som är smärtsamt uppenbart är det att det finns för få av dem. Arbetslöshetssiffrorna i Europa och USA är fortfarande kvar på nivåer som för inte alltför länge sedan hade setts som otänkbara. Och även i länder där ekonomin börjar vakna till liv ringlar köerna av jobbsökande. De arbeten som försvunnits ersätts inte av nya, och de få som tillkommer är ofta sämre betalda. Det skapar ett svart hål i ekonomin som hotar att sluka välfärdsstaterna.

I boken ”Race Against The Machine” av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee vid universitetet MIT ges en möjlig förklaring: automatiseringen. Forskarna konstaterar att det inte bara är enklare jobb eller lågutbildade som numera förlorar matchen mot datorer och robotar. Även kvalificerade arbetsuppgifter tas över av maskiner i snabb takt; utbildning, sjukvård, analys, aktiehandel, översättning. En avancerad universitetsexamen är inte längre någon garanti för trygghet. Förarlösa flygplan finns som bekant redan, och det har även visat sig att bilar framförs säkrast utan näspetande människor bakom ratten.

Det bör kanske påpekas att denna rädsla inte precis är ny. Ända sedan den industriella revolutionen har människan sett maskinen som både frälsning och hot. Än så länge har farhågorna visat sig vara hjärnspöken. Istället har det uppstått mängder av jobb som vi tidigare aldrig kunde föreställa oss. Den som presenterar sig som ”apputvecklare” för en svensk träpatron på besök från 1800-talet har en intressant pedagogisk uppgift framför sig.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men den teknologiska utvecklingen skapar obönhörligen vinnare och förlorare. Och i den hypersnabba digitala eran finns det risk för att förlorarna blir väldigt många, enligt Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee. Även om bättre produktivitet leder till ökat välstånd för samhället i stort kan fördelningen skapa problem. Under lång tid har lönerna för lågutbildade fallit och den del av företagens vinster som gått till de anställda stadigt sjunkit. Den utvecklingen kan komma att accelerera. De som så att säga äger robotarna (och kapitalet) kan kapa åt sig allt mer, medan stora befolkningsgrupper blir utan. Det kan förklara dagens paradox: att företagsvinsterna slår rekord samtidigt som arbetslösheten biter sig fast.

    Där har vi kanske också en delförklaring till de stigande inkomstskillnaderna, en annan av de stora ekonomiska ödesfrågorna. Det är lätt att bli lite dyster eftersom den nya hårda konkurrensen från datorer innebär att den gamla universallösningen bättre utbildning inte längre är en självklar räddning. När storföretagen samtidigt blir större växer problemet. Paul Krugman varnar för en framtid där robotägande rövarbaroner skaffar sig monopolställning. Det krävs bara minimal fantasi för att inse att det snabbt kan uppstå allmänt grinig stämning på gator och torg.

    Men det går också att vara optimist. Robotar kommer kunna göra sådant som vi ändå inte vill eller kan. Under tiden tänker vi ut nya uppgifter. Och ekonomen Robert Skidelsky framhåller det som idag ses som otänkbart: om jobben blir färre, varför inte dela på dem? Istället för att en allt mindre och rikare klick ska livspussla och dygnet-runt-twittra sig fram till en säker stroke, arbetar fler färre timmar. Och får mer fritid. Säga vad man vill om robotar, men på ett område kommer de aldrig att överträffa människan: förmågan att uppskatta en skön semester.

    Fler krönikor av Andreas Cervenka

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X