Annons
X
Annons
X

Centralbanker är de nya hedgefonderna

När finanskrisen nu går in i fas 3.0 spelar världens centralbanker huvudrollen. När inga andra pengar finns att få har dessa normalt sett ärkekonservativa institutioner förvandlats till gigantiska kasinon. Under 2011 kommer insatserna att öka ännu mer.

SÖNDAGSANALYS | ANDREAS CERVENKA OM FINANSKRISEN 3.0

Minns ni vintern 2009? Det var då konserver och ett stryktåligt tvåmannatält under några mörka veckor faktiskt framstod som ett bättre placeringsalternativ än de flesta banker. Armageddon kändes nära. Ordet nyemission var för Europas bankchefer en lika självklar del av vardagen som slipsen. Två år senare framstår det mer som en ond dröm än verklighet.

Den som idag sitter och surar i ett fuktigt tält med rester av burkravioli runt munnen känner sig nog rätt dum bredvid grannen som belånade huset och köpte bankaktier för pengarna. Massiva insatser lyckades rädda både bankerna och det finansiella systemet undan konservscenariot. Det kan vi vara glada för men 2010 var året då det blev uppenbart att det också haft sitt pris. Att stater i praktiken tog över bankernas risker har kostat i form av astronomiska budgetunderskott och statsskulder. Detta kan man kalla fas 2.0 av finanskrisen. Att vi nu nått nästa fas bekräftades strax före jul.

Då meddelade den europeiska centralbanken ECB att den ökar sitt kapital, i praktiken en nyemission. Och det av samma skäl som gjorde att tillexempel Swedbank och SEB tvingades be ägarna om mer pengar 2009: banken behöver en kudde som dämpar smällen från kommande kreditförluster.

Annons
X

För några år sedan hade det framstått som smått bisarrt. Men finanskrisviruset, dåliga lån, har vandrat från hushåll till banker till regeringar. När inte regeringarnas resurser räckt till har EU och IMF tagit fram kreditkortet. Och när det inte var nog har ECB blivit den sista livlinan för att hålla spelet igång.

ECB, vars egentliga uppgift är att hålla inflationen i schack, har under 2010 förvandlats till en slags jättelik hedgefond. Sedan i somras har ECB handlat statsobligationer för 73 miljarder euro från framförallt Grekland, Irland och Portugal (exakt hur köpen sett ut är hemligt). I grunden är det ungefär lika sunt som en pizzeriaägare som själv slukar trettio Calzone per kväll för att hålla omsättningen uppe.

I sin nya roll som en offentliganställd George Soros tar ECB-chefen Jean-Claude Trichet risker som får Wall Streets tradinggeneraler att framstå som höjdrädda bridgespelare. ECB:s kapital efter förstärkningen kommer att vara strax under 11 miljarder euro. Balansräkningen, tillgångar och skulder, är drygt 1 900 miljarder euro – eller 175 gånger större. Motsvarande siffra för Lehman Brothers var före kraschen 30. Förutom stödköpen av obligationer har ECB bland annat lånat ut 330 miljarder euro till banker i krisländer mot säkerheter av allt sämre kvalitet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kollegan på andra sidan Atlanten, Federal Reserves chef Ben Bernanke är inte sämre. Fed har köpt enorma mängder bolån och amerikanska statsobligationer. Portföljen på svindlande 2 400 miljarder dollar stagas upp med hjälp av ett kapital på ynka 57 miljarder dollar. Även vinsterna påminner om hedgefondsbaronernas. 2010 tjänade Federal Reserve 76 miljarder dollar. Om Fed varit ett företag hade det betytt en överlägsen placering i världstoppen.

    Jämförelsen är förstås inte helt relevant. ECB och Fed är inga vanliga banker och de riskerar inte konkurs eftersom de sitter på sina egna sedelfabriker.

    Men det visar hur långt in i okänd terräng som de tvingats i kampen mot krisen. De stora riskerna ligger i vilka konsekvenser det kan få.

    Redan höjs röster om att centralbankerna genom att pumpa ut pengar och hålla nere räntorna bidrar till att blåsa upp en ny bubbla. Och om centralbankerna blir ett slags permanenta skrotupplag där man kan alltid kan räkna med att dumpa giftiga tillgångar och jobbiga problem, hur påverkar det politikers och bankers agerande på sikt? ECB:s stödköp har redan lett till politiska slitningar inom EU. Och ändå har vi bara sett början. ECB lär tvingas köpa ännu mer statspapper under 2011 när flera länder med Spanien i spetsen måste låna upp stora belopp för att ersätta gamla skulder.

    Under tiden skjuts den stora frågan på framtiden: vem ska betala förlusterna på alla dåliga lån till banker och länder? Om ECB tar smällen lär kritiken bli hård. Men en lika hetsig debatt kan uppstå om banken gör enorma vinster på att bli fattig-Europas största fordringsägare, pengar som kommer att fördelas till de stora, rika länderna som Tyskland och Frankrike, som äger den största delen av ECB. Under 2011 ska banken dessutom få en ny chef.

    Huvudkandidaterna till att efterträda Trichet tycks vara två motpoler: den ultraförsiktiga tysken Axel Weber och italienaren Mario Draghi. Vem det blir kan avgöra hur detta historiska finansiella experiment slutar.

    Fler söndagskrönikor av Andreas Cervenka

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X