Annons

Centrala litterära verk behöver översättas mer än en gång

Under strecket
Publicerad

Nästa år utkommer ”Leoparden”, av Giuseppe Tomasi de Lampedusa, i en ny svensk översättning av Viveca Melander. Jag som inte kan italienska har läst boken flera gånger i Eva Alexandersons översättning från 1960 och kan inte påstå att jag någonsin har haft något att anmärka på den. Ändå ser jag fram emot den nya översättningen.

Även om en befintlig översättning inte är dålig tycks det vara så att centrala litterära verk behöver översättas mer än en gång. Kända exempel från senare år är Erik Anderssons Tolkientrilogi och Anders Bodegårds ”Madame Bovary”. Men varför behövs nya översättningar? Originalverk behöver ju inte revideras, även om det händer att man varsamt uppdaterar stavningen för att göra äldre texter mera tillgängliga, såsom i nationalupplagan av Strindbergs samlade verk.

Annons
Annons
Annons