Annons

Celsings hus en upprepning av slottet

SYMBOLVÄRDEN. Peter Celsing var inte bara radikal modernist och arkitekt i den expansiva socialstatens tjänst. Hans kulturhus knyter också an till stadens traditionella former och värden.

Uppdaterad
Publicerad

Arkitekten Peter Celsings (1920-74) karriär sammanföll i tiden med de modernistiska stads- och arkitekturidealens genomförande i Sverige, men flertalet av hans verk uppfattades av samtiden som exklusiva och distanserade från det övriga samhällsbyggandet. Det har ofta hävdats, bland annat av dåvarande chefen för Statens Planverk Lennart Holm, att Celsings och andra ledande arkitektförmågors krafter under 60- och 70-talen mer borde ha ägnats åt förortsbyggandet och inte minst bostäderna – då hade resultaten blivit bättre. I stället kom Peter Celsings karriär att inriktas mot publika byggnader med en utgångspunkt i erfarenheter hämtade från bland annat 50- och 60-talens kyrkobyggande.

I och med en omvärdering i vår egen tid av förhållandet mellan stad och förort kan frågan ställas om Celsing inte – trots samtidens ifrågasättanden – ägnade sig åt just det samhällsbyggande han ansågs försumma. Under 1900-talets avslutande decennier blev nämligen staden med dess folkliga institutioner och platser det nya målet för progressiv planering världen över – ett förebud om vår egen tids ”City Branding”. För Peter Celsing var det en självklarhet att väva samman klassiska symbolvärden i Stockholms flerhundraåriga stadskärna med kraftfull modernistisk arkitektur. Stadsrummens funktioner och hänsyn till stadens unika topografi integrerades i hans stadsorienterade byggnadsarkitektur.

Annons
Annons
Annons
Annons