Hugo Rehnberg

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN

Lyssna på Min helg-podden

Sveriges mest omtalade intervjuform – nu som podcast. Hugo Rehnberg möter en ny gäst varje vecka.

GÅ TILL PODDEN
Foto: Christopher Hunt
Perfect Guide

Carolina Gynning: ”Jag är livrädd för att åldras”

Carolina Gynning om konsten, karriären och skilsmässan – och varför åldrandet är både kittlande och fruktansvärt.

Carolina Gynnings hem är en reinkarnation av Ibiza. Kuddar på golvet. Tyg i taket. Ett gigantiskt utomhuskök. Arrangerat i en salig färgexplosion. Konstnärens protest mot svensk inredningskanon.

Annons
X

– Jag hatar svenskt. Vitt? Fy fan, säger hon och försvinner under en sänghimmel och in i sin studio.

En minut senare dukar hon fram fika på porslin av egen design och attackerar benen med myggspray. Sigge, hennes "terapihund" inköpt på Blocket, iakttar sin matte.

– Det var tur att Sigge kom in i vårt liv. Jag har alltid sagt att jag skulle få två tjejer och sedan en son. Det här blev sonen, en hårig son.

Hon säger det på typiskt Gynning-manér: det vill säga på Falsterbo-skånska med en axelryckning och ett gapskratt.

I dag är hon tvåbarnsmor på Ekerö. Carolina Gynning målar när barnen är på dagis. Om hon inte spelar in film eller bloggar. Det har gått 14 år sedan hon klev ur Big Brother-huset. 12 år sedan hon ställde ut sin konst på Ystad Saltsjöbad och sålde slut allt för 1,2 miljoner kronor.

Den senaste utställningen visar en mörkare Gynning. Konsten letade sig in i henne under hypnosterapi.

– Jag var där av privata skäl. Ville ha svar på frågor som varför jag alltid följer samma mönster. Varför omger jag mig med den här typen av personer när jag egentligen inte vill det? Varför gör jag de här valen i livet när de inte känns bra?

I studion hänger det mest centrala verket. En dyster oljemålning med Gynning gånger två: den ena leder den andra som bär en påse över huvudet.

– Jag var i trans och fick upp den här bilden där jag leder mig själv. Det var en vecka till nästa session och jag gick runt och tänkte på vad den betydde. Är det den lilla flickan i mig jag leder? Är det någon i mitt tidigare liv?

Hon vägrar sälja den, även om tavlorna numera inbringar runt 80 000 kronor styck. De nya målningarna lockar en annan sorts konstköpare.

– Nu har jag helt plötsligt två spår. Det ena är den djupare konsten som verkligen är tung och svår. Inget du hänger upp på väggen om du verkligen inte kan identifiera dig med målningen. En kvinna kom in och grät och sade ’den här måste jag ha’. Den andra sortens köpare är ’jag behöver något fint på väggen, jag kör en Gynning-tavla’.

Hennes konst avfärdas ofta som lättillgänglig. Ansiktsmotiven har kommersialiserats med brickor, porslin, kuddar och brödrostar i bolaget Gynning Design. I den mån konsten recenserades, var kritikerna inte imponerade. Sydsvenskan satte etiketten "dokusåpakonst".

– Det var reportrar som skrev att mina utställningar bara var skit. ’Du kan inte göra konst.’ Då var kändisskapet så nytt att jag sög åt mig och tänkte på hur ska jag bli den som de vill att jag ska vara. Sedan efter några år känner jag ’Vilka är de? Varför ska jag göra som de tycker?’.

undefined
Foto: Christopher Hunt

Carolina Gynning säger att hon "alltid fightats för att få vara superytlig och superdjup samtidigt". Men hon tror också att hennes utseende stått i vägen för kritikernas bedömning.

– Att vara snygg har nog legat mig i fatet. En konstnär är ju oftast inte snygg. Det som händer när du är vacker är att allting stannar vid ytan. Hallå, ’what’s inside’ liksom, förstår du?

Hon är uppvuxen med konsten. Modern Agneta Gynning är skulptör och morfars bror Lars Gynning studerade för Grünewald och finns representerad på Nationalmuseum. För två år sedan hade släktingarna samlingsutställning i Lund. Mor och dotter chockades av den röda tråden i släktkonsten.

– Vi har ett gemensamt formspråk. Och det är något slags släktdrag för det är inget någon av oss har tänkt på under själva skapandet. Det handlar om vissa linjer … Vi var chockade när vi såg likheten.

Alla har hållit till i Skåne. Carolina Gynning växte upp i välbärgade Falsterbo. Men familjen hade "ingen jätteekonomi". Mamma Agneta Gynning försörjde sig som lärare när hon skiljde sig från Carolinas pappa.

– Min mamma har inte haft det lätt. Det fanns perioder när vi hade det sämre ställt. Men där var mamma tuff. När jag flyttade hemifrån sade hon att nu får du klara dig själv. Det har gjort mig tuff – jag vill aldrig bli ägd av min partner utan känna att jag klarar mig själv. Jag skulle få panik om jag ville skilja mig och inte hade några pengar.

Jag frågar henne hur hon ser på klass, vad uppväxten i en konstnärsfamilj i en burgen skånsk idyll har gett henne.

– Jag tror att den inneburit att jag kan röra mig i olika världar och passa in överallt. Jag passar in lika bra i den övre medelklassen här i Sverige som med hippies på Ibiza. Jag är som en kameleont.

undefined
Foto: Christopher Hunt

Det har gått bra på egen hand. Bolaget Gynning Design omsatte förra året 26 miljoner kronor. Allt investerat kapital kommer från henne själv. Hon är inte förvånad över framgången. Gynning ägnade sig åt positiv affirmation "långt innan det här med The Secret blev inne".

– Du kanske är nominerad till något. Då ska du tänka att du vinner. Så har jag varit sedan jag var liten. Jag har alltid sett saker framför mig. Och att pengarna ska rulla in.

Privatpersonen Carolina Gynning har en mer melankolisk ådra.

– Privat kan jag ha väldigt destruktiva tankar. Det är bergochdalbana. Och det har blivit värre sedan jag fick barn.

För tillfället har hon ångest. Hon har nyligen separerat från döttrarnas pappa, Alexander Lydecker. Tycker det är jobbigt att vara utan barnen när de bor hos honom. Hon förstår inte varannan vecka-föräldrarna, "att inte få ha sina barn hela tiden är hemskt".

Och den som vill uppvakta Gynning får vänta.

– Jag är inte alls redo att träffa någon. Jag måste landa i det här och vet inte hur lång tid det tar, just nu känns det som att det kommer ta jättelång tid. Det är skitjobbigt att separera. Jag fascineras över människor som bara hoppar rakt in i ett nytt förhållande. Det verkar så lätt för vissa, när man själv sitter här och bara känner öken.

Ärligheten är typisk Gynning. Hon säger vad hon tänker. Det spelar ingen roll om det gäller botox eller döden. Det senare hör förresten ihop, anser hon.

– Det är ju jättedumt att jag känner pressen att springa sju mil varje dag och spruta in botox. Men jag tycker man jobbar i motvind. Åldern dödar en. Man kämpar för att upprätthålla den där unga vitala kroppen, men det är som att kroppen är snabbare på att bryta ner än man är på att bygga upp så man behöver investera. Jag tycker det är skitjobbigt och har inga problem att prata om det.

Hon är bara 39 år men rädd för döden – och att åldras inför den. Men hon gillar tanken på att åldras mentalt, bli visare. Åldrandet rymmer en paradox.

– Jag älskar att bli äldre i huvudet, men jag är fruktansvärt rädd för döden. Jag älskar att bli äldre för jag blir smartare men hatar samtidigt att bli äldre för att jag kommer dö. Jag är helt besatt av det. Och förfallet av kroppen. Det är för jävligt. Hur kan man sitta där och se ut som ett russin och ha ont och tycka det är kul?

undefined
Foto: Christopher Hunt

Hur kommer konsten påverkas av den fas du är i nu?
– Jag vet inte, nu har jag så mycket ångest. Det kommer bara bli svarta tavlor till hösten. Allt på Gynning design: svarta muggar, svarta brickor. Nej, jag har ingen aning. Jag kan vakna upp i morgon och känna ’där satt den’.

Hon kastar huvudet bakåt i ett gapskratt.

– Det häftiga med konsten är att du kan jobba tills du dör. Du kan vara 90 år och dra ett streck på en tavla eller sitta med en degklump och det är så jävla häftigt.

Följ oss på Facebook!

Vi ger dig riktigt bra saker att läsa, titta på och inspireras av!

Facebook

Till Toppen