X
Annons
X

Martin Lagerholm: Canetti förblir sin egen främsta levnadstecknare

Att ägna sig åt Elias Canettis verk kan lätt utmynna i en irriterande mängd frågor. Betyder det han skriver egentligen något helt annat, eller är han verkligen så hänsynslöst uppriktig som det verkar? Döljer sig inte alltid en eller annan bakslug räv bakom varje hundöra man av förargelse måste vika in på boksidorna under läsningen av honom? Hur reda ut om hans tirader är uttryck för en skenbar eller verklig visdom, för ett genuint eller konstlat tilltal? Av samma skäl handlar det aldrig om ren och skär aversion mot honom, utan om något än värre: om en kliande känsla av att under läsningen möjligen ha missat något väsentligt i hans texter; något som kanske har att göra med en lek med identiteter eller med intrikata tankar om mänskliga omvandlingsprocesser. Under sådana rådvilla omständigheter kan det vara behjälpligt med en uttömmande biografi om den författare som vigde sitt liv åt just ”förvandlingsdjuret människan”, en definition inte minst gångbar på Canetti själv. Och ändå inte. Ty de grundliga
undersökningar av det egna livets och den egna personens obönhörliga förändringar som han ägnade sig åt, och detta uttryckligen för att skydda sig från glömskan och döden, är samtidigt i det närmaste statiska i sin konsekvens och regelbundenhet.

Att vi har fått vänta över ett decennium på Sven Hanuscheks monumentala levnadsskildring, Elias Canetti: Biographie (Hanser, 799 s), är inte bara ett resultat av det sorgfälliga arbetet med boken, utan också en befallning signerad Canetti själv, som i sitt testamente uppmanade alla biografer att vänta i tio år efter hans död innan de började gräva i hans liv. Nu är den tiden alltså ute (eller inne), och filologen och litteraturvetaren Hanuschek har omgående kunnat presentera sitt omsorgsfulla verk om författaren som än betraktats som en alltid lika förbindlig gentleman, än som skoningslös ”kannibal” med ett närmast sjukligt behov av att studera, betygsätta och avverka människor, och det med samma intensiva begär som han granskade sig själv och sina motiv.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X