Cancerläkare: Vi måste upptäcka hudcancer snabbare

Det tar idag för lång tid att få svar vid misstanke om hudcancer. Vården måste bli mer effektiv. Samtidigt måste hudförändringar tas på större allvar och människor behöver själva bli mer uppmärksamma. Det skriver cancerläkarna Ada Girnita och Jan Lapins.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Under den kommande veckan erbjuder 42 mottagningar över hela Sverige remissfria undersökningar av huden, för att förebygga cancer.

Under den kommande veckan erbjuder 42 mottagningar över hela Sverige remissfria undersökningar av huden, för att förebygga cancer.

Foto: TT
Ada Girnita och Jan Lapins

Ada Girnita och Jan Lapins

Foto: Privat
Annons
Under den kommande veckan erbjuder 42 mottagningar över hela Sverige remissfria undersökningar av huden, för att förebygga cancer.

Under den kommande veckan erbjuder 42 mottagningar över hela Sverige remissfria undersökningar av huden, för att förebygga cancer.

Foto: TT
Under den kommande veckan erbjuder 42 mottagningar över hela Sverige remissfria undersökningar av huden, för att förebygga cancer. Foto: TT

DEBATT | HUDCANCER

Hudcancer är den snabbast ökande cancerformen med en årlig ökningstakt på mer än 3 procent i världen och ännu snabbare i Sverige. Den allvarligaste hudcancern, ­malignt melanom, utgör bara 4 procent av alla hudcancerfall men står ändå för hela 75 procent av dödsfallen. Under 2000-talet har antalet melanomfall fördubblats. Hudcancerveckan ”Euromelanoma” är ett europeiskt initiativ för att uppmärksamma sjukdomen.

Enligt den senaste statistiken för 2014, nyligen publicerad i Cancerfondsrapporten, hittades 3 752 nya melanom i Sverige och 506 personer avled av sjukdomen. Det är dubbelt så många liv jämfört med hur många som förolyckas i trafiken varje år. Tillsammans med Schweiz och Norge har Sverige flest fall av malignt melanom per capita i Europa och cirka 35 000 svenskar lever med diagnosen ­malignt melanom.

Annons
Annons

Malignt melanom är en mycket allvarlig cancerform som ofta utvecklas snabbt. Tidig upptäckt ­leder i de allra flesta till att patienten botas men överlevnadschanserna minskar till cirka 20 procent efter sjukdomen har spridit sig.

De långa väntetiderna i vården är ett av de största problemen för melanompatienterna. Enligt siffror från Socialstyrelsen och SKL väntar patienterna i snitt 37 dagar från det första läkarbesöket till en diagnos. Längst är väntetiderna i Västerbotten, där det tar över sex långa och ibland ångestfyllda veckor innan man som patient får besked om man har hudcancer eller inte. Under 2016 införs nu ett standardiserat vårdförlopp för melanom bland annat för att minska just de väntetider som går att påverka. I kombination med att patienterna själva ofta dröjer innan de söker läkare är långa väntetider i vården förödande med tanke på hur aggressiv denna cancer kan vara.

En orsak till de långa väntetiderna är bristen på ­patologer i Sverige. För att kunna ställa en slutgiltig diagnos krävs att den misstänkta fläcken opereras bort och skickas till laboratorium för att sedan analyseras av en patolog. Det finns ett väldigt högt tryck av prover som ska analyseras och det finns inte tillräckligt många experter. Genom införandet av standardiserade vårdförlopp vill man identifiera och effektivisera de flaskhalsar som finns i vården men det är sedan länge känt att det inte finns tillräckligt många patologer och särskilt saknas patologer med särskild expertis på melanomdiagnostik.

Malignt melanom, särskilt i tidiga stadier, kan vara svåra att upptäcka men möjligheterna förbättras betydligt med en undersökningsmetod som kallas för dermatoskopi. Metoden begränsas av att den är helt beroende av att läkaren måste vara tränad och ha stor erfarenhet att använda metoden. Ett missat melanom kan få allvarliga konsekvenser och eftersom diagnostiken ofta är osäker utan hjälp av dermatoskopi leder detta till att 93–97 procent av alla fläckar som skärts bort är godartade, enligt en studie publicerad i Journal of the American Academy of Dermatology. Detta leder också till en onödigt stor belastning på de redan begränsade patolog­resurserna och bidrar till onödigt långa väntetider till provsvar och diagnos för patienten.

Annons
Annons
Ada Girnita och Jan Lapins

Ada Girnita och Jan Lapins

Foto: Privat

Hudcancervården måste alltså bli effektivare och flera övergripande åtgärder planeras i landet. Vi skall utnyttja nya metoder och tekniker och finna nya sätt att arbeta. Men oavsett om sjukvården lyckas bättre i framtiden krävs det att vi som enskilda individer följer råden om hur man förebygger hudcancer, tar hudförändringar på allvar och snabbt söker läkare vid misstanke. Att själv vara uppmärksam på förändringar i huden är det första och allra viktigaste steget till att upptäcka malignt melanom tidigt.

Euromelanoma-veckans syfte är att öka medvetenheten om hudcancer och vikten av att upptäcka malignt melanom så tidigt som möjligt. Under veckan erbjuder 43 mottagningar över hela Sverige remissfria hudundersökningar, vilket kan vara det första steget till att förebygga detta växande folkhälsoproblem.

Ada Girnita

ansvarig för Euromelanoma i Sverige, överläkare på Hudklinikens Tumörenhet, Karolinska Universitetssjukhuset

Jan Lapins

överläkare på Hudklinikens Tumörenhet, Karolinska Universitetssjukhuset

Ada Girnita och Jan Lapins Foto: Privat
Visa diskussion
Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons