Annons

Bo Franzén:Bysans byggdes med blandekonomi

Att det bysantinska riket var en förändringsobenägen, förstelnad ekonomi är en missvisande schablonbild. Det medeltida riket i öst var i själva verket en av sin tids mest avancerade ekonomier, som snarare föll på aristokratins katastrofala politiska beslut.

Publicerad

I skolan fick vi lära oss att romarriket gick under år 476 när den germanske krigsherren Odovakar avsatte den siste kejsaren. Men det är bara till hälften sant, eftersom det romerska imperiet sedan 395 var delat i en västlig och en östlig hälft. I den östra delen dominerade grekiska som administrativt språk, i den västra latin. Det var bara i väst som de romerska provinserna en efter en erövrades av germanska koalitioner. 400- och 500-talen kallas för folkvandrings­tiden och den innebar nya härskare i Nordafrika, Spanien, Frankrike och Italien. Men den östra delen av det romerska riket med sin huvudstad Konstantinopel, dagens Istanbul, gick inte under. Där stod det romerska imperiet emot väl så häftiga angrepp som i väst. Därefter lyckades man till och med återerövra provinser i väst från germanerna, så vid mitten av 500-talet tycktes Medel­havet vara på väg att bli ett romerskt innanhav igen.

Men ödet ville annorlunda och imperiet drabbades snart av den ena olyckan efter den andra. Även om attackerna längs gränserna återkom, synes andra faktorer än krig ha spelat huvudrollen i Östroms tillbakagång. Värst var pestens ankomst från Asien och forskarna menar sig i dag se en parallell mellan Digerdöden 1340–1500 och de epidemier som förhärjade civilisationerna från 540-talet fram till cirka år 700. Bägge perioderna innebar mänskliga ­tragedier av ofattbara dimensioner med periodiskt återkommande massdödar och ödeläggelse av såväl städer som landsbygd. Katastrofalt väder och andra epidemiska sjukdomar, såsom smittkoppor, bidrog till att än mer förvärra katastroferna som kulminerade under det mörka 600-talet. Som en logisk följd av denna oreda var flertalet östromerska provinser förlorade i 700-­talets början. Men inte heller nu gick det romerska riket under! Imperiets överlevnad synes dock ha varit på håret, för ­huvudstaden Konstantinopel uthärdade fyra årslånga belägringar av araberna under denna period av nedgång.

Annons
Annons
Annons