Recension
Byn som Gud glömde
LOS ALAMOS. Anita Goldmans dokumentärroman om skapandet av atombomben fångar en tidsångest och en paradoxal längtan efter en annan värld, skriver Heidi von Born.
Dokumentärromanen är en intressant företeelse. Det är en textform som tillfredsställer läsarens behov av äkthet med möjligheten att bygga upp egna tolkningar. Man kan hämta virke till tolkningar utifrån, från andra källor och man kan ta sig fram till andra lösningar eller rentav underkänna dokumentärförfattarens text. Man reser helt enkelt med i en framställning där vissa partier känns mer levande än andra därför att de ligger nära verkligheten och därför bygger på en nutidstolkning.