Annons

Byggnaden som årligen invaderas av media

Akademiens bibliotek är sedan länge deponerat på Stockholms universitet, men den del av huset där det inrymdes kallas fortfarande Boktornet och har en guldkrona högst upp.
Akademiens bibliotek är sedan länge deponerat på Stockholms universitet, men den del av huset där det inrymdes kallas fortfarande Boktornet och har en guldkrona högst upp. Foto: Rebecka Uhlin

BAKOM FASADEN Hemlig men pampig - få känner till Kungliga vetenskapsakademien praktfulla byggnad som årligen invaderas av media i samband med att Nobelprisen tillkännagives.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Den livaktiga akademien har stort behöv av sammanträdeslokaler. En av de vackrare är Sessionssalens tidigare förmak.

Foto: Rebecka UhlinBild 1 av 4

Sedan Fredrik I godkänt den lärda församlingens stadgar 1741 kunde Vetenskapsakademien kalla sig kunglig.

Foto: Rebecka UhlinBild 2 av 4

Sessionssalens kassettak är rikt utsmyckat.

Foto: Rebecka UhlinBild 3 av 4

Den monumentala entrén vetter mot norr, åt det håll där det en gång låg en järnvägsstation.

Foto: Rebecka UhlinBild 4 av 4

Det är något hemlighetsfullt över Kungliga Vetenskapsakademiens hundraåriga högkvarter. Trots den årliga medieinvasionen när Nobelprisen i fysik och kemi, och Ekonomipriset tillkännages, och trots guldkronan på taket är byggnaden förvånansvärt okänd. Det beror förstås mest på läget, en kulle bevuxen med höga träd invid Roslagsvägen i Frescati.

Hit flyttade Vetenskapsakademien 1915, från Westmanska palatset på Drottninggatan, där man tidigare höll till. Huvudskälet var att Naturhistoriska riksmuseet, som var nära knutet till akademien, behövde expandera. I Frescati fanns gott om obebyggd mark, markpriserna var betydligt lägre än närmare stan, och sist men inte minst fanns det redan en rad vetenskapliga institutioner i området, Bergianska trädgården bland andra.

Annons
Annons
Annons