Annons
Foto: Staffan Löwstedt

Byggde för utomjordingar – och förändrade världen

Konst- och designskolan Bauhaus existerade i bara 14 år, men förändrade allt från typografi till möbelformgivning innan den kvästes av nazisterna. Men även i Bauhaus ”vita modernitet” fanns ett mörker.

Publicerad

Det är en junidag med gassande värme redan tidigt på dagen. Bakom oss i dalen ligger den tyska staden Weimars lunga, parken utmed floden Ilm. Redan den korta promenaden ut ur staden på gulsandiga stigar genom den ångande grönskan gjorde oss svettiga.

I fjärran utmed floddalen skymtar en elegant Italieninspirerad 1700-talsvilla och framför oss på en höjd ruvar några tunga sekelskifteshus i tysk stil bakom skyddande buskage. Men vi är inte på en vanlig morgonpromenad utan på en arkitektonisk och stilhistorisk pilgrimsresa på spaning efter modernismens rötter.

Bauhaus grundades i Weimar och flyttade in i en jugendbyggnad från 1907. Den rymmer nu Bauhausuniversitetet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 33

Haus am Horn byggdes på några korta månader 1923, i Bauhausskolans köksträdgård.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 33

Köket i Haus Am Horn var revolutionerande för sin tid. Det skulle likna ett laboratorium, med logik och funktionalitet som ledande principer. Det vi ser i dag är en helt ny rekonstruktion efter fotografier från 1923.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 3 av 33

Ritningarna till Haus Am Horn gjordes Georg Muche, konstnär, arkitekt och professor vid Bauhaus 1920–27.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 33

Matrummet i Haus Am Horn med inbyggt glasat förvaringsskåp så som det är i dag. En sor del av originalinventarierna spreds efter Bauhausutställningen 1923 och förstördes under andra världskriget. Matrummet i Haus Am Horn med inbyggt glasat förvaringsskåp. Foto från Bauhaus utställningen 1923.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 5 av 33

Haus Am Horn byggdes på några korta månader 1923 på platsen för det som tidigare var Bauhausskolans köksträdgård. En del av odlingarna sparades för att göra hushållet – detta var i efterdyningarna efter första världskrigets nödår – i viss mån självförsörjande.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 6 av 33

Haus Am Horn var en experimentplats för nya byggmaterial, tänkt för en yrkesverksam mindre barnfamilj utan – för tiden ovanligt – hemhjälp.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 7 av 33

Trapphallen i arkitekt Henry van de Veldes byggnad från 1907 som rymde det första Bauhaus.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 8 av 33

Bauhaus i Dessau, uppfört 1925–26, är den ikoniskt modernistiska byggnaden framför andra.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 9 av 33
Bild 10 av 33
Bild 11 av 33
Bild 12 av 33

Väggarnas färger markerar våningar och avdelningari Bauhausskolan i Dessau.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 13 av 33

Det nya Bauhausmuseet i Weimar av arkitekt Heike Hanada invigdes i april i år.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 14 av 33

Museet i Weimar rymmer även traditionella montrar fyllda med originalmaterial som teckningar, skisser och modeller.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 15 av 33

Utställningsarkitekturen på Bauhausmusett består av flera podier med designföremålen, här några av de allra kändaste stolarna, sparsamt grupperade.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 16 av 33

Det närmast fönsterlösa Bauhausmuseet i Weimar, placerat i en sluttning, öppnar sig mot en ljus gård i suterräng

Foto: Staffan Löwstedt Bild 17 av 33

Det nya Bauhausmuseet i Weimar av arkitekt Heike Hanada invigdes i april i år.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 18 av 33

”Shell-haus”, en gång oljebolagets högkvarter i Berlin ritades av arkitekt Emil Fahrenkamp och invigdes 1932.

Foto: Staffan Löwstedtt Bild 19 av 33

Restaurangen ”Kornhaus” i Dessau är en stilren byggnad från 1929 av Gropius-eleven Carl Flieger.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 20 av 33

Professorsvillorna i Dessau byggdes 1926 efter ritningar av Bauhaus rektor Walter Gropius.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 21 av 33

Bauhaus var världens första högskola som mer såg ut som en fabrik än ett universitet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 22 av 33

De stora ateljéfönstren i Dessau gav inte bara ljus utan skapade även en symbolisk transparens. Glaset, som lät studenterna se ut och de förbipasserande se in, uppfattades som ett steg mot en demokratisk arkitektur i tidens anda.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 23 av 33
Foto: Staffan Löwstedt / Svenska Dagbladet Bild 24 av 33

Förbindelselänken mellan Dessauskolans båda huvudflyglar rymde administration och rektor Walter Gropius till ytan förvånansvärt blygsamma tjänsterum.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 25 av 33

En sinnrik kedjemekanism öppnar långa fönsterrader med ett enda grepp.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 26 av 33

Bauhaus i Dessau har återfått 1920-talets originalfärger efter att ha varit helvitt i decennier.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 27 av 33

Entrén till Bauhaus aula och teaterscen i Dessau med nyskapande takarmatur.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 28 av 33

Walter Gropius professorsvillor förstördes under kriget. Arkitekten Bruno Fioretti Marquez har på samma plats skapat en samtida nytolkning av Bauhausandan.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 29 av 33

Efter år av renoveringar är professorsvillorna i Dessau återställda i originalfärger som sofistikerat bryter av det annars enhetligt vita intrycket. I just detta dubbelhus bodde de goda vännerna Paul Klee och Wassily Kandinsky vägg i vägg.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 30 av 33

Bauhaus tekniska utrustning är medvetet synliggjord. Den långa raden av värmelement skulle inte bara sörja för acceptabel temperatur innanför de stora enkelfönstren utan betraktades även som en installation, lika skulptural som funktionell.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 31 av 33

Trapphusen är omväxlande målade i blått och orange.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 32 av 33

Köket i det som en gång var Wassily Kandinskys hem.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 33 av 33