Annons
X
Annons
X

Bygg höghastighetsjärnväg längs E4:an

SNABBA TÅG Sverige ligger långt efter i utvecklingen av höghastighetsjärnväg. Nu måste vi gå från ord till handling. Genom att välja en sträckning längs E4 – det enklaste och mest kostnadseffektiva alternativet – ges bäst förutsättningar för snabb framgång, skriver borgarråden Sten Nordin och Ulla Hamilton (båda M) tillsammans med tio kommunpolitiker.

Japan presenterade nyligen sitt senaste höghastighetståg som kan komma upp i 320 kilometer i timmen. I Europa ligger Frankrike i framkant. Sveriges mål bör vara att inviga vår första höghastighetsbana senast 2025, skriver skribenterna.
Japan presenterade nyligen sitt senaste höghastighetståg som kan komma upp i 320 kilometer i timmen. I Europa ligger Frankrike i framkant. Sveriges mål bör vara att inviga vår första höghastighetsbana senast 2025, skriver skribenterna. Foto: AP

I år är det 45 år sedan världens första höghastighetsjärnväg invigdes i Japan och 28 år sedan Frankrike fick Europas första höghastighetståg. Förra året fanns ungefär 550 mil höghastighetsjärnväg i Europa och ytterligare 1200 mil byggs eller planeras fram till 2025. I Sverige lyser höghastighets- tågen hittills med sin frånvaro. Det är hög tid att ändra på det.

Under lång tid var det svårt att få gehör för behovet av höghastighetståg i Sverige. Först under den uppblossande diskussionen kring klimatförändringarna och behovet av att drastiskt minska koldioxidutsläppen tog frågan ordentlig fart. Idag råder bred politisk enighet om att höghastighetståg även i vårt land kan vara ett mycket attraktivt alternativ till flyget, både för inrikesresor och för anslutning till det framväxande europeiska höghastighetsnätet.

Banverket konstaterade i sin utredning förra året att ”det finns goda förutsättningar för Sverige att effektivisera järnvägen med höghastighetsbanor och därmed skapa stora nyttor för hela Sverige. […] Nya höghastighetsbanor frigör kapacitet på det befintliga nätet för regionaltåg och godstrafik, vilket gör att projektet är en strategiskt viktig satsning för hela Sverige. Höghastighets- banorna ger kraftigt kortade restider, bidrar starkt till att uppnå klimatmålen och ökar Sveriges konkurrenskraft”.

Annons
X

Visionen om snabba järnvägstransporter får inte stanna vid stolta uttalanden som sedan begravs i utredningar och rapporter.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att studera vilken sträckning som är mest lämplig, vad utbyggnaden kostar och hur den ska betalas. Utredningen ska vara klar i september i år och därefter gäller det att snabbt komma till skott.

Flera tungt vägande skäl talar för att utbyggnaden ska följa E4 från Stockholm via Jönköping till Helsingborg, den sträcka som kallas Europabanan.

För det första ger det den kor- taste och mest kostnadseffektiva vägen mellan Stockholm och Hamburg och medför att alla stora befolkningscentra i södra Sverige får goda anslutningsmöjligheter via befintliga järnvägar och resecentra.

Varje mil höghastighetsjärnväg kostar drygt en miljard att bygga och strävan måste själv- fallet vara att nå maximal miljö-nytta till så låga kostnader som möjligt. E4-sträckningen är åtminstone 10 mil kortare och kostar i storleksordningen minst 10 miljarder mindre än det näst billigaste alternativet, pengar som därmed kan användas till andra angelägna miljösatsningar. Genom att bygga den kortaste vägen minimeras även drifts- och underhållskostnader. Dessutom finns det goda möjligheter att hitta fungerande finansieringslösningar för Europabanan, där privata aktörer redan signalerat intresse för att medverka.

En annat tungt vägande skäl är genomförbarheten, det vill säga möjligheterna att överhuvud- taget kunna bygga utan stora ingrepp i natur, miljö och samhällen. Stora ingrepp betyder besvärliga och långdragna planprocesser som kostar både tid och pengar.

Genom att bygga längs med E4 följs ett redan existerande stråk, vilket gör att det går att bygga relativt lätt och snabbt. Det betyder också att man kan bygga utan att störa befintlig trafik. Ett mycket viktigt argument, med tanke på hur ansträngt trafikläget är redan idag.

Ett tredje skäl att följa E4-sträckningen är att höghastighetsjärnvägen ska ses som en del i ett integrerat trafiksystem som frigör kapacitet för gods- och persontrafik på det redan existerande järnvägsnätet.

Banverket pekar på att ”de utredda stråken Götalandsbanan och Europabanan är av mycket hög strategisk betydelse för transportsystemet i hela Sverige och att det finns tillräckliga argument för att konstatera att höghastighetsbanor är ett viktigt medel för att uppnå ett hållbart transportsystem”.

Det finns många goda argument för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige. Nu gäller det att gå från ord till handling. Genom att välja en sträckning längs E4 – det alternativ som är enklast att genomföra, mest kostnadseffektivt och bäst integrerat med helheten i transportsystemet – ges bäst förutsättningar för snabb framgång.

Vi har ingen tid att förlora. Målet måste vara att vi i Sverige ska kunna inviga vår första höghastighetsbana senast år 2025 – det vill säga nästan 45 år efter Europapremiären i Frankrike och lagom till att Japans höghastighetståg hunnit fylla 60. Bättre sent än aldrig.

STEN NORDIN
(M)

finansborgarråd, Stockholm

ULLA HAMILTON
(M)

miljö- och trafikborgarråd, Stockholm

PETER DANIELSSON
(M)

kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

ACKO ANKARBERG JOHANSSON
(KD)

kommunstyrelsens ordförande, Jönköping

CARL FREDRIK GRAF
(M)

kommunstyrelsens ordförande, Halmstad

HANS-GÖRAN JOHANSSON
(C)

kommunstyrelsens ordförande, Värnamo

CARINA BENGTSSON
(C)

kommunstyrelsens ordförande, Ljungby

BENGT SVENSSON
(M)

kommunstyrelsens ordförande, Klippan

RONNY SANDBERG
(S)

kommunstyrelsens ordförande, Åstorp

BENGT DAHLQVIST
(M)

kommunstyrelsens ordförande, Vaggeryd

BENGT GERMUNDSSON
(KD)

kommunstyrelsens ordförande, Markaryd

CARINA ZACHAU
(M)

kommunstyrelsens ordförande, Örkelljunga

Annons
Annons
X

Japan presenterade nyligen sitt senaste höghastighetståg som kan komma upp i 320 kilometer i timmen. I Europa ligger Frankrike i framkant. Sveriges mål bör vara att inviga vår första höghastighetsbana senast 2025, skriver skribenterna.

Foto: AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X