Annons
X
Annons
X

En budget med doft av valfläsk

Regeringen Reinfeldt avslutar mandatperioden på samma sätt som den inleddes, med satsningar på 40 miljarder. Men den här gången tvingas finansministern att låna till löftena. En krisbudget eller en valbudget är frågan, eller är det både och?

Enligt Anders Borg är en expansiv budget, som tar Sverige snabbare ur lågkonjunkturen, just nu viktigare än balans i finanserna.
Enligt Anders Borg är en expansiv budget, som tar Sverige snabbare ur lågkonjunkturen, just nu viktigare än balans i finanserna. Foto: TOMAS ONEBORG

BUDGET 2010: ANALYS AV LENA HENNEL

”Väljarnas gunst” köps med lånade pengar och finansministern har lärt sig ”utgiftsvalsen inför valet”. Så lär det låta från riksdagens talarstol när oppositionen på måndagen går till storms mot regeringens budget. Valbudget kan bli ett vanligt ord över de rödgrönas läppar.

Men citaten ovan är hämtade från budgetdebatten 2005. Den socialdemokratiske finansministern Pär Nuder lade, ett år före riksdagsvalet, fram sin första budget och det var kristdemokraten Mats Odell som attackerade honom. Nu är Odell själv minister, side kick åt Anders Borg på finansdepartementet, och medlem i en regering som just lånar till skattesänkningar och satsningar.

Men det är närmast en ritual året före riksdagsval att finansministern bli anklagad för röstköp - och det oavsett om det är lite eller mycket pengar som satsas. Pär Nuder var förhållandevis modest med sina 24 miljarder kronor, men så förlorade Socialdemokraterna också valet. Inget i statsvetarnas analyser tyder dock på att budgetens storlek hade betydelse. Mer frikostig var dock Bosse Ringholm (S) 2001. Hans nota landade på 43 miljarder, bland annat sänktes inkomstskatterna.

Annons
X

Den budget som de borgerliga nu går till val på är i Ringholms klass. Alliansregeringen slutar där den började 2006, med satsningar på 40 miljarder kronor.

De borgerliga budgetarna har åkt bergochdalbana under de tre regeringsåren. Första året (2007) blev det skattesänkningar på 42 miljarder kronor. Andra året (2008) var ett nytt jobbskatteavdrag på elva miljarder kronor det stora numret. Tredje året (2009) handlade det om 32 miljarder kronor, inklusive ett jobbskatteavdrag på 15 miljarder kronor.

Nu inför mandatperiodens fjärde år (2010) är nivån tillbaka kring 40 miljarder kronor. Men medan tyngden 2006 låg på skattesänkningar är en hel del av satsningarna nästa år mest av tillfällig karaktär, sådana som en regering snabbt kan avveckla i ett annat läge. Det handlar bland annat om extra statsbidrag till kommuner och landsting och pengar till utbildning och arbetsmarknadspolitik.

Finansministern tvingas nu också att låna till sina åtgärder, vilket för en lätt doft av valfläsk med sig. Men enligt Anders Borg är en expansiv budget, som tar Sverige snabbare ur lågkonjunkturen, just nu viktigare än balans i finanserna. Själv kallar han det en krisbudget. Men samtidigt ifrågasätter Moderata kommunalråd varför de får så mycket pengar 2010.

Krisåtgärder eller valfläsk, det är frågan. Slagfärdiga finansministrar kommer alltid att kunna motivera sina satsningar och skuggministrar alltid att ifrågasätta dem. Men för väljarna kanske det spelar mindre roll. Det kan bli annat som avgör valet. Två tips: arbetslösheten och regeringsfrågan.

Annons
Annons
X

Enligt Anders Borg är en expansiv budget, som tar Sverige snabbare ur lågkonjunkturen, just nu viktigare än balans i finanserna.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X