Annons
X
Annons
X

Bryt med flumpedagogiken

NORMLÖSHETEN Sedan 1960-talet finns en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att lärare och föräldrar utövar förtryck när de leder ungas utveckling. Ett tidigt tecken på ett samhälles förfall är bristande respekt för lärare, skriver professor Inger Enkvist.

Skolan är starten för en väl fungerande medborgare, skriver
artikelförfattaren Inger Enkvist. Där ska ordning och reda råda.
Skolan är starten för en väl fungerande medborgare, skriver artikelförfattaren Inger Enkvist. Där ska ordning och reda råda. Foto: INGVAR KARMHED

Många oroas idag över normlös­heten hos unga. Flera europeiska länder har infört undervisning i ”värden”, ibland som ett speciellt ämne med titeln medborgar­kunskap.

Hur lär man sig hänsyn till andra? I familjen är det grundläggande att alla tar och ger. Även spädbarnet tar och ger genom leenden och gester långt innan det kan tala.

Barnet lär sig sedan att vänta på sin tur och att lyssna på andra.

Annons
X

Ordförrådet växer och berättelser ger en mental rörlighet som tillåter barnet att sätta sig in i andra personers situation. Barnet inser gradvis betydelsen av samarbete.

Det viktigaste skolåret är det första. Läraren lär inte bara ut bokstäver och siffror utan också hur man beter sig som elev. En elev kommer i tid, sitter på sin plats, är tyst när andra talar, stör inte de andra, det vill säga visar hänsyn. Detta innebär ett enormt steg i barnets utveckling.

I mellanstadiet prioriteras ”där och då” genom geografi och historia. Barnen blir upptagna med att lära sig styra sina kroppar och de intresserar sig mycket för rättvisa.

I högstadiet införs komplexa ämnen samtidigt som den unge samspelar med andra på ett mer sofistikerat sätt.

Så här har uppfostran och utbildning fungerat under lång tid.

Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.

De vuxna antas istället vara de ungas kamrater och ska bara finnas tills hands i bakgrunden. Den nya pedagogiken vill sätta ”eleven i centrum”. Tidigare var tanken att elevens skoltid var en förberedelse för vuxenlivet.

Nu heter det att elever bara kan lära sig om de tycker att det är ­roligt i skolan. En lärare anses därför inte behöva så mycket ämneskunskaper, men däremot trevliga metoder. Utvärderingen läggs hos eleven själv, eftersom denne är expert på vad han eller hon tycker om.

Eleven uppmanas att själv ”söka information”.

Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person.

”Eleven i centrum” ger ofta till resultat att de som socialiserar de unga varken är föräldrarna eller lärarna utan andra unga. I många grupper råder ett grupptryck, som gör det omöjligt att studera. Inte sällan är de nya ledarnas regemente betydligt hårdare än de vuxnas.

Det borde inte förvåna någon att mobbning är ett allvarligt problem.

Demokrati bygger på att medborgarna gemensamt sätter sig in i problem och försöker komma fram till den bästa lösningen. Det förutsätter kunskaper, mognad och god vilja.

Hur ska unga vilja utveckla de här dygderna om skolan mest liknar en djungel där de starkas vilja råder?

En fransk forskare, Bui Trong, har upprättat en skala som beskriver hur det går till när ett område sjunker ner i laglöshet. De första stadierna är att man markerar sitt territorium med klotter eller anlägger eld i trapphus.

Sedan kommer stölder i affärer och därefter hot mot alla som bär uniform, även busschaufförer och ambulansförare. Man bränner ner skolor och gemensamhetslokaler. Man beskjuter polisstationer och visar sitt trots mot domare.

På det här sättet håller gängen ­undan all närvaro av samhälle och stat. Ett tidigt tecken på att ett område går åt fel håll är att elever inte rättar sig efter lärare. Om ­inget görs befästs en antisocial ­attityd.

Förhållandet mellan skola och demokrati har en speciell betydelse för de elever som lever isolerade från samhället, exempelvis vissa invandrargrupper. Om dessa ser att landets vuxna inte ingriper när någon bryter mot lagen kan de tolka detta som att ingen bryr sig om lagen.

Att under skoltiden leva i ett minisamhälle där regler efterföljs är den allra bästa förberedelsen för att som vuxen leva i ett rättssamhälle.

Men dessa värden har skjutits åt ­sidan av den nya pedagogiken. Det är inte längre ansträngning utan elevens omedelbara tillfredsställelse som räknas.

I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns.

Att återupprätta respekten för ­inlärning, för lärare och för skolan som institution löser inte alla ­problem, men många.

Inger Enkvist

Annons
Annons
X

Skolan är starten för en väl fungerande medborgare, skriver artikelförfattaren Inger Enkvist. Där ska ordning och reda råda.

Foto: INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X