Annons
Recension

BrünoBrüno erbjuder oss syndernas förlåtelse

Foto: AP
Under strecket
Publicerad

En engelsk komiker, Sacha Baron Cohen, blonderar sig och blir bögbimbon Brüno, hysteriskt exhibitionistisk modereporter från Österrike. Med sin smygbögige assistent (Gustaf Hammarsten) och med en passion för anusblekning drar han västerut för att bli superkändis. Filmen om Brüno visar hur hans flagranta bögighet gör heterosexuella amerikaner mer eller mindre obekväma i diverse hårt skruvade situationer. Frågan är om man ska skratta eller gråta.

Och följdfrågan blir: om och när man sedan faktiskt skrattar, och det gör man åtminstone ibland, vad är det då man skrattar åt egentligen? Själv tycker jag mig urskilja två helt olika sorters skratt i salongen. Det ena är det genuint lyckliga och okontrollerade skratt som utlöses av den stundtals briljanta absurdism som Baron Cohen och regissör Larry Charles lyckas utveckla i somliga men långt ifrån alla fristående episoder i filmen, och då har komiken i regel lämnat det specifikt homosexuella och uppgått i en sorts allmän, sublim galenskap besläktad med Bröderna Marx och liknande husgudar. Det andra är ett självmedvetet och litet självbelåtet skrockande som har sin grund i en lättnad över att man tack och lov befinner sig på rätt sida.

Annons
Annons
Annons