Annons
X
Annons
X

Brittisk expert: Barn lär sig sämre med digitala hjälpmedel

Elever som läser på skärm förstår mindre än om de skulle läsa på papper, enligt brittiske skolexperten Tim Oates. Han ser ett stort digitalt fokus i klassrummen – på bekostnad av exempelvis skrivstil – trots att kunskap saknas om hur digitala läromedel fungerar.

Tim Oates pratar med Kaspar With som går i nian på Viktor Rydbergs skola Vasastan under en mattelektion.
Tim Oates pratar med Kaspar With som går i nian på Viktor Rydbergs skola Vasastan under en mattelektion. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Vad är en ideologi? frågar läraren Daniel Clementsson.

– Kanske ett sätt att tänka? föreslår en av sjuorna på Viktor Rydbergs skola Vasastan i Stockholm som den här lektionen lär sig om franska revolutionen.

– Tänka om vad? fortsätter Daniel Clementsson.

Annons
X

– Tankar om politik, säger en annan elev.

– Vad handlar politiska tankar om?

– Hur man vill att det ska vara.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Var?

    – I samhället.

    Under replikskiftet som äger rum på Viktor Rydbergs högstadieskola i Stockholm står professor Tim Oates, expert på läromedel och läroplaner och forskningsledare vid Cambridge Assessment, längst bak i klassrummet och iakttar.

    Innan lektionen är över hinner klassen också tillsammans göra ett digitalt quiz där frågorna på olika sätt rör franska revolutionen.

    Några timmar senare lyfter Tim Oates fram SO-lektionen när han vill ge SvD ett exempel på lyckad undervisning där läraren konstant ställer frågor till eleverna.

    Oates menar att antalet nationella prov och i vilken årskurs eleverna får betyg saknar betydelse. I stället är det genom ständiga frågor till eleverna som lärare kan se hur mycket de förstår och fånga upp elever som riskerar att halka efter.

    Dessutom kan lärare genom att analysera svaren förbättra sin egen undervisning och politiker kan använda data från svaren för att förbättra skolan på nationell nivå.

    – Betyg eller inte, det är inte frågan. Frågan är vilka frågorna är och om de är av högsta kvalitet. Matchar de läroplanen? Kan vi använda dem för undervisningen? Kan vi använda dem för att dra slutsatser om elever? Kan vi använda dem till att dra slutsatser om skolor? säger Tim Oates.

    För att undervisa med hjälp av rätt slags frågor behöver lärare ha tillgång till läromedel av hög kvalitet, enligt Tim Oates.

    Han har lett en internationell jämförelse av läromedel vid Cambridge Assessment och kommit fram till tydliga kriterier för hur pappersbaserade läromedel bör vara konstruerade för att fungera på bästa sätt.

    Om våra antaganden om den digitala världen tar bort saker från barnen som vi vet att de behöver, som att skriva och läsa snabbt, vad lägger vi då till?

    Men när det gäller digitala läromedel saknas forskning kring hur de bör vara utformade. Att helt enkelt överföra pappersböcker till digital form fungerar inte enligt Tim Oates. Han pekar på att forskning visar att när man läser en text på skärm kommer man ihåg mindre och har svårare att förstå texten på djupet jämfört med om man läser i en pappersbok.

    – Vi vet att de kognitiva processerna är annorlunda när du läser på en skärm. Du måste skrolla, det är svårare att gå tillbaka i texten, du har inte samma känsla av hur lång texten är och hur långt du kommit. Skärmen flimrar, säger Tim Oates.

    Samtidigt framhåller Tim Oates att det är viktigt att barn lär sig navigera i digitalt material, eftersom det är en färdighet de behöver kunna genom livet. Men att använda digitala läromedel leder inte automatiskt till att elever lär sig att ta till sig materialet.

    Han pekar på att om skolan inte lär barnen att navigera digitalt kan det leda till minskad likvärdighet, och det är något som svenska skolan har problem med. Den senaste Pisamätningen som presenterades i december 2016 visade att ojämlikheten i svenska skolan ökar.

    – Var kommer de här färdigheterna från? Lär sig barnen det hemma? Utvecklas de på samma sätt utanför skolan? Bara om vi förstår de här processerna kan vi stödja barn i dem och öka likvärdigheten, säger Tim Oates.

    Pisatestet som gjordes 2012 visade att Sverige är ett av de länder i OECD där IT används flitigast i skolan.

    Ändå hamnade Sverige bara på OECD-snittet när det kom till digital läsförståelse, och klart under OECD-snittet när det kom till att lösa matematikproblem digitalt.

    Tim Oates ser flera utmaningar med digitaliseringen. Han pekar på att barn i lägre utsträckning uppmanas att lära sig saker utantill, eftersom lärare resonerar att man enkelt kan hitta faktauppgifter på internet.

    Under klassrumsbesök runt om i världen har han också märkt hur lärare till små barn inte lägger fokus vid att lära eleverna skriva tydligt och snabbt med penna. När han frågar varför blir svaret oftast att ingen längre kommer att skriva på papper om 20 år.

    Men när skrivstilsövningarna uteblir ersätts de inte med övningar i till exempel att skriva på pekskärmar. Många lärare Tim Oates pratat med menar att barnen lär sig sådant utanför skolan.

    – Om våra antaganden om den digitala världen tar bort saker från barnen som vi vet att de behöver, som att skriva och läsa snabbt, vad lägger vi då till? Säger man att den kunskapen kommer utanför skolan, då kommer vi se hur likvärdigheten blir sämre och sämre. Barn från olika grupper i samhället har inte samma förutsättningar att få hjälp med det här hemma, säger Tim Oates.

    Han menar att övergången till det digitala samhället måste övervakas noga.

    – Alla måste vara medvetna om de här frågorna. Staten, skolorna, föräldrarna, eleverna, säger Tim Oates.

    Annons

    Tim Oates pratar med Kaspar With som går i nian på Viktor Rydbergs skola Vasastan under en mattelektion.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X