Annons

”Brister i nya lagar slår mot rättssäkerheten”

Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. När även kritik från Lagrådet ibland helt ignoreras är rättssäkerheten på väg att urholkas, skriver Anders Thorstensson och Göran Grén från Svenskt Näringsliv.

Publicerad
Andelen av allvarlig kritik från Lagrådet mot lagförslag har ökat påtagligt de senaste två åren, enligt debattörerna.
Andelen av allvarlig kritik från Lagrådet mot lagförslag har ökat påtagligt de senaste två åren, enligt debattörerna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

DEBATT | LAGSTIFTNING

I ett öppet och demokratiskt samhälle måste rättssystemet vila på en trygg och säker grund. Medborgare och företag ska kunna lita på att det finns fri- och rättigheter som staten och det offentliga inte inskränker, oavsett vilka partier som har makten. Tyvärr finns det anledning att känna oro för rättssäkerheten i Sverige.

Det finns många exempel på hur rättssäkerheten håller på att urholkas. Det statliga svenska utredningsväsendet – sedan länge en objektiv och noggrann bas för den politiska viljans väg mot lagstiftning – har eroderat kraftigt under senare år.

Regeringen har tillsatt utredningar, formulerat direktiv och utsett utredare för att allt ska landa i en given slutsats – oavsett vilka fakta eller effekter man upptäcker längs vägen.

Annons

Ett exempel är försöket att ta bort producentansvaret för retur och återvinning. Det föregicks av en helt politiskt styrd utredning där resultatet var givet från början. Den senaste i raden av styrda utredningar är den om snabbare bostadsbyggande där det föreslås att mark ska kunna tas i anspråk utan ersättning.

Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. Det gör att beslut som innebär stora ingrepp i människors och företags vardag fattas utan analys av konsekvenserna. Man lagstiftar alltså utan att veta vilka effekterna kan bli.

Ett annat exempel på minskande rättssäkerhet är att Lagrådet, som ska vara en garant för att grundlagen följs och att lagarna håller hög kvalitet, inte längre respekteras – eller helt ignoreras. Två tydliga exempel är lagregleringarna för Attefallshus och vinster i välfärden.

Svenskt Näringsliv har som ett första led i ett större arbete kring grundläggande fri- och rättigheter granskat den del i regelprocessen som handlar om hur både regeringskansliet och riksdagen helt eller delvis bortser från Lagrådets kritik av lagförslag.

Lagrådets granskning är visserligen inte bindande, men hela tanken med Lagrådet är att säkerställa överensstämmelse med grundlagarna, att lagar kan tillämpas som det är tänkt, samt att de grundläggande kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet är uppfyllda.

Svenskt Näringsliv har nu granskat samtliga yttranden från Lagrådet under de senaste två mandatperioderna. Därefter har en analys gjorts av hur rådets kritik har hanterats.

Resultatet är nedslående. Analysen visar att närmare en femtedel av lagförslagen, 193 av 1 044, fick någon form av kritik av Lagrådet. Av dessa var kritiken allvarlig och grundläggande i 68 fall. Andelen av allvarlig kritik har ökat påtagligt de senaste två åren, både i antal och som andel av antalet yttranden.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som identifierat denna utveckling. Konstitutionsutskottet har landat i motsvarande slutsats i sin granskning av regeringens arbete under hösten 2018.

Svenskt Näringsliv har dessutom tittat närmare på yttranden med allvarlig kritik och som påverkar förutsättningarna för näringslivet. Av dessa 25 fall härrör drygt hälften från de två senaste åren vilket i sig är oroande, men än mer beklämmande är att regeringen i hela 17 av de 25 ärendena valde att gå vidare med sitt förslag till riksdagen utan att ta hänsyn till kritiken eller genom att bara omhänderta delar av den.

Särskilt anmärkningsvärt är att endast två av de 20 lagförslag som nådde riksdagen röstades ned, trots att Lagrådets starka kritik var väl känd.

Det finns åtminstone tre möjliga förklaringar till denna utveckling. En kan vara att lagförslagen håller för låg kvalitet, vilket bland annat beror på för hårt styrda utredningar. Det kan också bero på att förslagen pressas igenom regeringskansliet på grund av ett hårt politiskt tryck. En tredje förklaring kan vara att regeringen helt enkelt har en bristande förståelse och respekt för Lagrådets roll.

För att stärka rättssäkerheten i lagstiftningsprocessen föreslår Svenskt Näringsliv fem reformer:

  • Inför solnedgångsklausuler som innebär att nya lagar och regler måste utvärderas efter viss tid. Om de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet ska de avskaffas.
  • Lagrådet ska kunna inhämta yttranden från Regelrådet, till exempel om det saknas konsekvensanalys i underlaget för lagstiftningen.
  • Om ett lagförslag har fått allvarlig kritik i Lagrådet måste regeringen återremittera det dit efter att nödvändiga justeringar har gjorts.
  • Lagrådet bör utveckla sin kommunikation om granskningsarbetet, exempelvis genom årliga sammanställningar av yttrandena för att synliggöra dess synpunkter och underlätta uppföljning.
  • Inför en författningsdomstol med uppgift att kontrollera om författningar som har införts håller en hög kvalitet och är förenliga är förenliga med Sveriges grundlagar.

Några av dessa förslag kan genomföras relativt snabbt, andra kommer att kräva mer tid. Oavsett så måste arbetet med att slå vakt om våra grundläggande fri- och rättigheter börja här och nu.

Anders Thorstensson
chefsjurist, Svenskt Näringsliv
Göran Grén
stf näringspolitisk chef, Svenskt Näringsliv

Annons
Annons

Andelen av allvarlig kritik från Lagrådet mot lagförslag har ökat påtagligt de senaste två åren, enligt debattörerna.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons