X
Annons
X

Tytti Soila: Bristen på kvinnliga filmskapare en myt

Läs mer om Guldbaggegalan 2019
 Anna Hofman-Uddgren (skådespelare, varietéartist, teaterledare och regissör), ­Karin Swanström (regissör, producent och skådespelare och Marianne Ahrne (författare, regissör, klippare och manusförfattare).
Anna Hofman-Uddgren (skådespelare, varietéartist, teaterledare och regissör), ­Karin Swanström (regissör, producent och skådespelare och Marianne Ahrne (författare, regissör, klippare och manusförfattare). Foto: Stockholms stadsmuseum, TT, Roger Tillberg/TT

En stor drivkraft bakom statliga strategier att styra produktionen av rörliga bilder har varit tanken om filmpåverkan, uppfattningen att filmen som massmedium formar folkets värderingar och åsikter. Kontroll och styrning har skett genom begränsningar, lagstiftning och beskattning. Denna inställning har blivit alltmer avspänd under de senaste decennierna; censuren har avskaffats medan spelfilmens status har vuxit från marknadsnöje till konstnärligt uttryck. Skatterna diskuteras knappast längre, och mer subtila sätt att reglera filmutbudet och dess innehåll har normaliserats: uppmuntran i form av stipendier, förhandsbidrag och priser. 

Anna Hofman-Uddgren (skådespelare, varietéartist, teaterledare och regissör), ­Karin Swanström (regissör, producent och skådespelare och Marianne Ahrne (författare, regissör, klippare och manusförfattare).

Foto: Stockholms stadsmuseum, TT, Roger Tillberg/TT Bild 1 av 4

Alva Lundin (konstnär och text- och förtextdesigner).

Foto: Nordic Women in Film Bild 2 av 4

Bibi Lindström (arkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare) vid arbetsbordet.

Foto: Nordic Women in Film Bild 3 av 4

Ita Zbroniec-Zajt var den första kvinnan som fick Guldbaggen för bästa foto (2017).

Foto: Patrik Österberg/IBL Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X