Annons

Carina Burman:Brännvin, mord och tafatta visor

De så kallade skillingtrycken, som var vanliga från 1600- till 1800-talet, har sällan några större litterära ­kvaliteter. Men som tidsspeglar är de desto mer fascinerande visar en ny studie – vare sig det rör sig om tiggarvisor, brottmålsskildringar eller nykterhetspropaganda.

Publicerad
Omslagsillustration till skillingtrycket ”Mördaren Pehr Victor Göthes (född i Götheborg den 29e Mars 1840) sista och uppriktiga sjelfbekännelse öfwer sitt å mamsell Anna Sophia Forsberg (född 1827) föröfwade mord samt betraktelser under hans sista stunder, den 8 januari 1862”.
Omslagsillustration till skillingtrycket ”Mördaren Pehr Victor Göthes (född i Götheborg den 29e Mars 1840) sista och uppriktiga sjelfbekännelse öfwer sitt å mamsell Anna Sophia Forsberg (född 1827) föröfwade mord samt betraktelser under hans sista stunder, den 8 januari 1862”.

Man ska inte vara fisförnäm. Populärkultur kan lära oss åtskilligt. I pilsnerfilmen ”Vi som går köksvägen” (1932) ser vi den bastanta kokerskan gnola medan hon lagar mat – men det är inte någon schlager av hitmakaren Jules Sylvain, utan skillingtrycket ”Lejonbruden”. Sångvalet ska förstås karakterisera den hjärtegoda men kärva lantkvinnan och kontrastera henne mot den käcka unga flickan, spelad av Tutta Rolf. Samtidigt visar det hur populära skillingtryck var ännu på 30-talet. Man sjöng dem vid spisen, man sjöng dem vid städningen, man sjöng dem för sina barn.

Omslagsillustration till skillingtrycket ”Mördaren Pehr Victor Göthes (född i Götheborg den 29e Mars 1840) sista och uppriktiga sjelfbekännelse öfwer sitt å mamsell Anna Sophia Forsberg (född 1827) föröfwade mord samt betraktelser under hans sista stunder, den 8 januari 1862”.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons