Annons
X
Annons
X

Arbetsmiljöverket: Bryt ökningen av kvinnors ohälsa

Ohälsan ökar inom kvinnodominerade verk­samheter. Det gäller både offentliga och privata arbets­givare. Den utvecklingen måste brytas, skriver Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Kvinnodagen 2017
De värderingar och normer som ligger bakom den ojämställda arbetsmiljön är oacceptabla, skriver Erna Zelmin-Ekenhem.
De värderingar och normer som ligger bakom den ojämställda arbetsmiljön är oacceptabla, skriver Erna Zelmin-Ekenhem. Foto: Hans Alm

DEBATT | ARBETSMILJÖ

Bra arbetsmiljö är en jämställdhets­fråga. Det handlar om vad som får kvinnor och män att må bra på jobbet och vilka arbetsmiljörisker de exponeras för. Och det handlar om hur kraftfullt vi förebygger och åtgärdar olika arbetsmiljörisker. I dag presenterar Arbetsmiljöverket en rapport med slutsatser från regeringsuppdraget Kvinnors arbetsmiljö. 

Vårt arbete med uppdraget har pågått mellan 2011 och 2016. Det har bland annat resulterat i ny forskning, utvecklade inspektionsmetoder, etablerade samarbeten mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter samt ett antal genomförda inspektionsinsatser. Arbe­tet har synliggjort att kvinnor och män inte har likvärdiga förutsättningar när det gäller arbetsmiljön. Den svenska arbetsmarknaden är köns­segregerad. Kvinnor och män arbetar i olika verksamheter och med olika arbetsuppgifter. De utsätts därför för olika risker och drabbas av olika slags arbetsrelaterad ohälsa. Men detta är bara en del av förklaringen. Det verkar dessutom som om det förebyggande arbetsmiljöarbetet är svagare i verksamheter där kvinnor är i majoritet. Det är en bidragande orsak till att kvinnor har högre sjukfrånvaro, fler arbetsrelaterade besvär och oftare går i pension ­tidigt. Det har inte med biologi att göra. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, drabbas de som regel av samma besvär.

Arbetsmiljöfrågorna måste in hos ledningsgrupper och i styrelserum. Bra arbetsmiljö lönar sig. Lägre kostnader för sjukfrånvaro, rehabilitering, ersättningsrekryteringar och annat som påverkar hur en verksamhet fungerar väger upp arbetsgivares investeringar i en god arbetsmiljö. Samhället får minskad belastning på socialförsäkringssystemen och ökade skatteintäkter.

Annons
X

ISSA (International Social Security Association) publicerade 2011 en inter­nationell undersökning där Sverige ingår som ett av 15 länder. Undersökningen visar att en satsad euro på bättre arbetsmiljö ger drygt två tillbaka. Arbetsmiljön är i högsta grad en ledningsfråga – hur kan det då komma sig att dessa frågor så ofta blir sidospår? Det handlar inte alltid om mer pengar. Det handlar om att medvetet styra resurser, leda och organisera arbetet på ett sätt som främjar hälsa och en väl fungerande verksamhet.

I dag slutrapporterar Arbetsmiljöverket upp­draget ”Kvinnors arbetsmiljö”. Vi konstaterar att kvinnors arbetsrelaterade ohälsa inte har minskat sedan 2011, tvärtom ökar den. Orsakerna till ohälsan i arbetslivet är många. En är bristande jämställdhet – i samhället och på arbetsplatserna. ­Vägen fram till en mer jämställd arbetsmiljö är ett genusmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi konstaterar med tillfredsställelse att många av dem vi har samarbetat med tar ansvar och agerar med olika initiativ, nationellt och lokalt, på arbets­platser. Men det räcker inte!

Vi ser arbetsgivare som betalar miljonbelopp i viten i stället för att förbättra arbets­miljön.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Utvecklingen av ohälsan inom kvinnodominerade verksamheter, hos både offentliga och privata arbetsgivare, måste brytas och samhällets olika aktö­rer måste hjälpas åt. Viktigast i det arbetet är politiskt förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, landsting och regioner. De som drabbas av arbets­relaterad ohälsa tar hand om våra föräldrar och närstående, sköter våra barn, tar emot oss när vi är sjuka och undervisar våra unga. De utför ett beundransvärt, men ofta slitsamt, hårt och ibland otacksamt arbete. 

    Arbetsmiljöverket har informerat, inspekterat och ställt krav. Vi har gjort återkommande uppfölj­ningar hos arbetsgivare som inte följt våra föreskrifter. När brister inte åtgärdats har vi använt våra sanktionsmedel. Vi ser arbetsgivare som betalar miljonbelopp i viten i stället för att förbättra arbets­miljön för sina medarbetare. Det är oförsvarbart. Prislappen för den arbetsrelaterade ohälsan är skyhög såväl för enskilda människor som för arbets­givare och samhället i stort.

    Det är i stor utsträckning organisatoriska och ­sociala orsaker till brister i arbetsmiljön i de kvinno­dominerade verksamheterna. Arbetsmiljön här är ofta sämre än i de mansdominerade – ibland till och med hos samma arbetsgivare. Det visar våra inspek­tioner i över 60 av landets kommuner, där vi jämfört förutsättningarna inom hemtjänsten med den tekniska förvaltningen. Inom hemtjänsten är till exempel antalet medarbetare per chef många ­gånger högre. Hemtjänsten har generellt också sämre kommunikation med politiska besluts­fattare, färre stödfunktioner och sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen. Inspek­tionerna visar att arbetsmiljöfrågorna måste han­teras på organisa­torisk nivå, inte på individnivå. Besluts­fattare på olika nivåer i organisationen ­måste se till att kraven i arbetet balanseras med rätt resurser.

    Arbetet med regeringsuppdraget har gett värdefull kunskap och vägledning inte bara om varför sjuk­talen ökar utan också om vad som behöver ­göras. Men kunskap räcker inte. Nu krävs det handling! Arbetsmiljöverkets slutsats är att det krävs mycket större förändringar än hittills på arbets­platser i de kvinnodominerade sektorerna. De värderingar och normer som ligger bakom den ojämställda arbetsmiljön är oacceptabla. Styrning, ledning, organisering och fördelning av resurser behöver förbättras väsentligt för att i grunden påverka arbetsvillkor och arbetsmiljö för både kvinnor och män. Vi lämnar nu över stafettpinnen till politiskt förtroendevalda och arbetsgivare – såväl offentliga som pri­vata.

    Vi ser ambitiösa initiativ för att förbättra verksamheter för brukare, patienter och medarbetare och för att öka jämställdheten i arbetslivet. Den gemen­samma avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser, som parterna inom kommun- och landstingssektorn överlämnat till regeringen, innehåller ett åtgärdspaket med förbättringar på ett antal områden. Men vi ser ännu inte en tydlig handlingskraft där arbetsmiljöfrågorna hanteras som de lednings- och kvalitetsfrågor de är. Som tillsynsmyndighet har vi en viktig roll i arbetsmiljöarbetet, men de förändringar som nu krävs kan inte inspekteras fram.

    Erna Zelmin-Ekenhem

    generaldirektör, Arbetsmiljöverket

    Annons

    De värderingar och normer som ligger bakom den ojämställda arbetsmiljön är oacceptabla, skriver Erna Zelmin-Ekenhem.

    Foto: Hans Alm Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X