Recension

Kärlekens geografiBouraoui tar oss med till okänd terräng

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

”Jag somnade på hans tystnad, med huvudet som på en sten.”

En mening i Nina Bouraouis roman ”Kärlekens geografi” leder omedelbart tankarna till Gamla testamentets Jakob, han som tvingades sova med en sten som kudde och drömde om en stege mellan himmel och jord. En förbindelse på vilken änglar rörde sig uppåt och nedåt. Stegen är i ”Kärlekens geografi” en bild för språket, som reser sig mot själva tomheten. På denna färdas huvudpersonen i riktning mot P, som är den man hon åtrår.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons