Annons

Botswana blomstrar med hjälp av byråd

ETT ANNAT AFRIKA Hur kunde Botswana på 40 år utvecklas från ett fattigt kolonialt protektorat till en ekonomiskt framgångsrik nation med stabil demokrati? Ex-presidenten Ketumile Masire skriver i sin memoarbok att byråden spelat en avgörande roll i moderniseringen.

Under strecket
Publicerad

Afrikas svaga ekonomiska utveckling efter att flertalet av länderna blev självständiga på 1960-talet har ibland kallats för vårt århundrades största ekonomiska tragedi. Siffror visar att BNP per capita i dag är 200 dollar lägre i länderna söder om Sahara än 1974; en nedgång på 11 procent över ett kvartssekel. Under samma period hade övriga världen en årlig tillväxt på i snitt 2 procent; flera länder i Asien hade en inkomstutveckling som var än snabbare. Förhoppningarna om en verklig afrikansk renässans har inte infriats. Få afrikanska länder har kunnat uppvisa lång och hållbar tillväxt; snarare är det afrikanska mönstret att stater bara under kortare perioder kan visa en sådan positiv utveckling, men sedan lika snabbt faller tillbaka igen. Skälen varierar – fallande råvarupriser, ekonomiskt vanstyre, korruption, krig etcetera.

Botswana i södra Afrika är ett av ytterst få länder på kontinenten som lyckats uppvisa stadigt hög tillväxt under en lång följd av år. Det före detta brittiska protektoratet blev självständigt 1966 och var då ett av världen fattigaste länder. Från 1800-talet och framåt hade Storbritannien bara ägnat detta område i södra Afrika, till ytan stort som Frankrike och omfattande större delen av Kalahari-öknen, förstrött intresse. Botswanas nya inhemska politiska makthavare fick därför ta över ett land som var synnerligen underutvecklat också med afrikanska mått mätt; förutom en järnvägsstump i öst fanns vid självständigheten mindre än en mil asfalterad väg i hela landet och endast ett fåtal skolor och kliniker.

Annons
Annons
Annons