Annons
X
Annons
X

Bostadshets bakom rekordbelåning

HYRESRÄTTER Om man räknar bort bostaden saknar fyra av fem svenskar en nettoförmögenhet, men i dessa oroliga ekonomiska tider är det viktigt med en budget. Det måste dock vara pengar man kommer åt, inte pengar som sitter fast i italienskt badrumskakel, skriver Dick Klang, Timbro och Barbro Engman, ordförande Hyresgästföreningen.

ostadsmarknaden blomstrar igen. Priserna rusar och ROT-rabatterade hantverkare monterar upp italienskt kakel på löp ande band i de svenska hemmen. Det är bara ett problem. Det pyramidspelsliknande bostadsbytandet låser in kapital och hushållens skulder växer.

Den hetsiga bostadsmarknaden de senaste decennierna har lett till att många hushåll blivit alltmer skuldsatta. Hushållen har nu skulder på uppemot 150 procent av den disponibla inkomsten, högre än någonsin tidigare. Enligt SCB:s ”Svensk ekonomi” som kom i juni är svenska hushålls skuldsättningsgrad på väg mot smärtgränsen. SCB uttrycker det som att ”…skuldsättningsgraden har stigit till ohållbart höga nivåer och att läget till och med är värre än under den förra toppen i slutet av 1990-talet.”

Att hitta tvärtom
miljonärer, alltså personer med skulder på
en miljon kronor
eller mera, är inte svårt. Unga personer i storstäder har ofta inget val än att sälla sig till gruppen. Att Sverige har drygt 50000 färre hyresrätter i dag jämfört med för tio år
sedan, men samtidigt fler bostads
rätter, har bidragit till detta.

Annons
X

Ett annat problem är den växande tendensen att se sitt bostadsköp som en investering. Visserligen ger bostadsköpet avkastning i form av boende, men det ger ingen likvid avkastning, och den värdeökning många räknar med är högst osäker om man tar hänsyn till inflationen. I själva verket är det ju omöjligt att alla i längden kommer att bli rika genom att renovera och byta begagnade bostadsrätter och villor med varandra till allt högre priser. Det har inte minst bostadsbubblan i USA visat, men också förra årets prisfall på bostäder runtom i Sverige.

ROT-avdrag till trots är renoveringar och tillbyggnader ofta ingen investering i ordets verkliga bemärkelse – utan en form av konsumtion. Inget fel på konsumtion, men det är självbedrägeri att inte kalla saker vid dess rätta namn.

Det är naturligtvis inget fel med att människor äger sin bostad. Men att äga en bostadsrätt innebär också ett delat ansvar för förvaltningen av en hel fastighet – något som ofta kommer som en kalldusch för nyblivna bostadsrättsägare som tillsammans med ett gäng amatörer ska ägna sig åt fastighetsskötsel och fastighetsförvaltning. Nog är det något märkligt att när mycket annan verksamhet går mot ökad professionalisering, går bostads
marknaden mot ökad amatörism.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Frågan är hur valet mellan bostadsrätt och hyresrätt skulle se ut om det fanns en verklig valmöjlighet. Det borde vara en viktig politisk uppgift att skapa neutralitet och verklig valmöjlighet mellan olika bostadsformer – både i samhällsplanering och i regelverk.

    Förutom att bostadsrättsformen innebär att gör-det-själv-verksamheten sprids till bostadsmarknaden leder den till en olycklig inlåsning av likviditet. Utan bostad klarar man sig inte, och på det sättet liknar de virtuella förmögenheter svenskarna har i bostäder de oåtkomliga pengar som varje svensk har i statliga och kommunala företag och inlåst pensionssparande.

    För dem som har pengar över till investeringar finns det viktigare och mer produktiva sätt att an
    vända dem än till köp av bostäder,
    renovering och tillbyggnad. Starta företag, investera direkt i företag, i aktier, i räntebärande papper eller på bank. Alltför få svenskar har några ekonomiska marginaler alls att röra sig med.
    Att äga en bostadsrätt är en klen tröst när frysen gått sönder och lönekontot är tomt i slutet av
    månaden. Här fyller hyresrätten en
    viktig funktion. Hyresrätten kan bidra till att frigöra kapital som är ett smörjmedel för ekonomin.

    Fyra av fem svenskar saknar en nettoförmögenhet om man räknar bort bostaden. Fler bör ha en ekonomisk buffert, inte minst i oroliga ekonomiska tider. Men det måste vara pengar man kommer åt, inte pengar som sitter fast i italienskt badrumskakel eller statliga energiföretag. Vi måste sluta se högt belånade bostäder som vägen till välstånd. Annars kommer svenskarna att fortsätta vara rika men proletariserade.

    DICK KLING

    Timbro fellow och doktor i Nationalekonomi

    BARBRO ENGMAN

    Ordförande Hyresgäst- föreningen

    på Brännpunkt svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X