Annons

Stig Strömholm:Borta bra men Heimat bäst

I släktkrönikans form dramatiserade tv-serien "Heimat" Tysklands historia från 1840-talet fram till millennieskiftet.
I släktkrönikans form dramatiserade tv-serien "Heimat" Tysklands historia från 1840-talet fram till millennieskiftet.

Den tyska kulten av hembygden som bärare av gemenskap, tradition och trygghet – i kontrast till den föränderliga och dekadenta världen utanför – har genomgått stora förändringar under de senaste tvåhundra åren. Spiken i kistan blev dock nazisternas annektering av Heimat-idealen.

Under strecket
Publicerad

Susanne Scharnowski är verksam vid Freie Universität Berlin.

”Schutz eure Heimat!” Tysk propagandaaffisch från första världskriget.

Foto: TT

Det tyska ordet Heimat saknar direkt motsvarighet i svenskan. ”Hem” leder tanken fel; det är för trångt. ”Hembygd” är näraliggande, förmedlar riktiga associationer – harvpinnar och nyckelharpa – och måste i brist på bättre duga i sammansättningar som ”hembygdsförening” och ”hembygdsmuseum”. Men ensamt duger det inte. Dess betydelseområde är alltför brett: det kräver ett härad eller åtminstone en kyrksocken, och det är dessutom inte självklart att småstäderna slinker med.  

Omöjligheten att finna en direkt översättning till svenska (eller annat för författaren känt europeiskt tungomål) har härutöver skäl som ligger vid sidan av de rent språkliga. Heimat har under de senaste drygt tvåhundra åren i Tyskland fått en så mångsidig användning och blivit på en gång så konturlöst och så känsloladdat att en intresserad iakttagare ibland frågar sig om ordet över huvud taget hänför sig till en ort eller trakt i sinnevärlden. Är det kanske snarare ett själstillstånd? Eller en dröm?

Annons
Annons
Annons