Om IPO-guidens varningsflaggor

En av IPO-guidens främsta nyttor är att belysa små och stora ”varningsflaggor” relaterade till erbjudandet. Här bredvid presenteras samtliga 24 varningsflaggor med en förklaring under respektive rubrik. Det handlar alltså INTE om bolagets verksamhet eller värderingen på aktien utan om aspekter av själva erbjudandet och noteringen.

Börsplus graderar inte varningsflaggorna och ofta är de inte särskilt allvarliga.

De allra flesta bolag får någon eller några varningsflaggor. En varningsflagga är alltså inte en tung slutsats i sig utan mer en signal om att man som investerare kan fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Varningsflaggor kan jämställas med anmärkningar vid en fastighetsbesiktning. Viktigt att känna till men inte något som behöver hindra en affär.

Däremot bör man vara väldigt försiktig med bolag som drar på sig många eller allvarliga varningsflaggor.

I grafiken nedan visas utfallet efter mer än 130 granskade börsnoteringar (IPO-er).

Syftet med varningsflaggorna är att belysa frågeställningar som gör att investerare kan fatta bättre beslut.

Det är extremt olika förutsättningar för olika IPO-er beroende på om det är stora eller väldigt små bolag. Eftersom det är lite orättvist att jämföra små IPO-er med miljardnoteringar så delar Börsplus IPO-guide in alla bolag i en av tre storleksklasser.

  • Miljardbolag – Börsvärde vid IPO i miljardklassen. Gränsen dras inte vid 1 000 Mkr utan inkluderar även något mindre bolag med väsentlig omsättning, vinst och ”mogen karaktär”.
  • Småbolag – Bolag med börsvärden som är väsentligt högre än 100 Mkr men som är för små för att klassas som ”miljardbolag”.
  • Mikrobolag – Mycket små bolag med börsvärden runt 100 Mkr och lägre.

Den som vill veta mer om Börsplus IPO-guide kan också läsa följande krönikor:

  1. Garanterade introduktioner floppar - Om garantiåtaganden
  2. De som struntar i varningsflaggor blir ofta hajmat - Om varningsflaggor
  3. Tunn granskning missgynnar seriösa bolag

Varningsflaggor24 st

  • Bristfällig information

    Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.

  • CV med plumpar

    För investerare är det relevant att känna till om nyckelpersoner har ett "bagage" av exempelvis konkurser, tvister, åtal eller andra potentiella "plumpar". En (lindrig) gång är ingen gång men två gånger kan vara en gonggong.

  • Dålig relativ avkastning

    En aktie som går dåligt året efter notering har inte sällan sålts in till helt fel pris eller med något "dolt fel". Börsplus följer upp kursutvecklingen i 12 månader efter notering och aktier med en relativ avkastning (mot OMXS30-index) som är i den sämsta kvartilen får en retroaktiv varningsflagga.

  • Ej fulltecknad emission

    Att en IPO inte blir fulltecknad talar för att det är något fel på bolaget eller värderingen. Det är också extra illavarslande att bolaget går vidare med notering trots att det svaga intresset nästan garanterar en dålig börsstart. Börsplus delar ut en retroaktiv varningsflagga i alla IPO-er som inte blir fulltecknade.

  • Försenad process

    När en noteringsprocess försenas är det ofta något dåligt som ligger bakom. Strul med teckningsåtaganden? Bråk med rådgivare/garanter? Ouppfyllda listningskrav?

  • Hög emissionskostnad

    För ett IPO-bolag med höga emissionskostnader är tolkningen att bolaget antingen är i penningknipa, att det varit oordning i bolaget och/eller att priset på aktien är fel. Rörliga ”säljarprovisioner” till rådgivare ska man vara extra skeptisk till. Börsplus hissar varningsflagg för alla bolag som är i sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

  • Högt garantiåtagande

    Efter cirka 100 undersökta IPO-er ser Börsplus ett starkt empiriskt samband mellan ett högt garantiåtagande och svag kursutveckling. Det låter tryggt med garanter men förmodligen är det ofta ett tecken på svaghet eller desperation. Om IPO:n misslyckas blir säljtrycket stort eftersom garanterna oftast säljer ut.

  • Kladdiga incitament

    Kladdiga incitament är Börsplus samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.

  • Komplext erbjudande

    Breda kursintervall är den vanligaste formen av ett komplext erbjudande. Andra exempel är väldigt stort inslag av övertilldelningsoption eller lägen där antal aktier eller nettoskuld är svårt att beräkna.

  • Kort historik

    Bra information gör att investerare fattar klokare beslut. IPO-bolag som uppvisar enstaka år av finansiell historik är ofta nystartade, omstrukturerade eller har andra skäl att inte visa hela bilden.

  • Kursfall dag ett

    Något har normalt gått fel när en aktie faller under teckningskursen första handelsdagen. Börsplus delar i normalfallet ut en retroaktiv varningsflagga om aktien stänger på minus första handelsdagen.

  • Lång väntetid

    Att teckna IPO-er innebär extra risker och risken ökar om man måste vänta länge från att aktier tecknas till att de börjar handlas. Av administrativa skäl tar det ofta 1-2 veckor eller mer innan småbolag börjar handlas. Om väntetiden är längre än 10 dagar så hissar Börsplus varningsflagg för de IPO-er som är i den sämsta fjärdedelen i sin storleksklass.

  • Märkliga avtal

    Ofta redovisas viktiga avtal i IPO-prospektet. Ibland framstår avtal som obegripliga, märkliga eller med oklar koppling till affärsverksamheten.

  • Oklarhet om handelsplats

    IPO-bolag som svävar på målet om var aktien ska handlas har antagligen fått nej av minst en handelsplats. Dessutom är det stor risk att tidplaner spricker och att ägarna får vänta länge på handelsstart. Det andas också desperation.

  • Omoget bolag

    När bolag växer behövs nya strukturer, processer och system för att hantera ökad komplexitet och en större organisation. Om bolag börsnoteras utan att detta är på plats så ökar det risken för bakslag.

  • Oseriöst intryck från prospekt

    Ett prospekt som andas hastverk eller vårdslös "haussighet" ger inget bra intryck. Stavfel och sifferslarv i ett prospekt leder till misstanken att bolaget också slarvar i de dagliga affärerna.

  • Överdrivet fokus på trender och omvärld

    Börsplus gillar bolag som kan och vill prata konkret om den egna verksamheten. Övergripande säljsnack om heta trender (som AI, Big Data, VR och elbilar), buzzwords (Agilitet, CSR, IoT) och framtida mångmiljardmarknader är en varningsflagga eftersom det är en metod som ofta används för att locka godtrogna investerare.

  • Rabatterad emission tätt inpå IPO

    Om ett bolag gjort en nyemission väldigt kort tid inför IPO till en värdering som är rejält mycket lägre så kräver det en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionprogram.

  • Säljsugen storägare i förhoppningsbolag

    Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att "konkurrera" med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.

  • Storaffär inför IPO

    Förvärv medför alltid risker samtidigt som ledningen får stora möjligheter att kortsiktigt massera vinstsiffrorna. När bolag gör stora företagsaffärer nära inpå notering så är det en varningsflagga. Här fångar vi även in större nyheter under teckningstiden.

  • Svaga finanser

    Ibland är det otydligt hur mycket pengar ett bolag kommer göra av med det närmaste året. Ibland är det smärtsamt tydligt att risken är stor att bolaget behöver mer pengar inom ett år.

  • Täta personkopplingar

    Om nyckelpersoner har nära personliga relationer eller affärskopplingar via andra bolag så ökar risken att det inte enbart är professionella hänsyn som styr besluten.

  • Udda val av rådgivare

    IPO-bolag har oftast de rådgivare som är motiverat av deras storlek och kvalitet. Avvikelser från mönstret kan vara ett varningstecken. Farligast är när ingen rådgivare alls vill skylta med sitt namn.

  • Utökat erbjudande trots klent intresse

    Det är en stor varningsflagga om ett IPO-erbjudande ökas (via t.ex. övertilldelningsoption) trots att intresset från investerare varit svagt. Det kan tyda på att aktien är överprissatt eller att bolaget/ägarna gör allt för att få in pengar oavsett konsekvenser för börskursen.