STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Efter det exceptionella raset under våren finns förutsättningar för en snabb återhämtning. Svensk industri kommer från en styrkeposition före krisen och har en fortsatt god lönsamhet.

Det säger Unionens chefekonom Katarina Lundahl till Nyhetsbyrån Direkt.

"Vi har haft en exceptionellt snabb konjunkturnedgång. Vi ser framför oss att uppstudsen också kommer att bli snabbare än till exempel efter finanskrisen. Slaget mot tillverkningsindustrin var kanske hårdare på kort sikt, men det finns förutsättningar för att uppgången kan bli snabbare", säger hon.

Hon säger att data under sommaren visat att svensk ekonomi stått emot bättre än många befarade i våras och Unionen har gott hopp om att det också kan bli en fortsatt snabb återhämtning framöver.

"Även om det kommer en andra våg ser vi att länder inte stänger ned på samma sätt, vilket gör att de ekonomiska konsekvenserna inte blir lika dramatiska som tidigare. Det finns också hyfsade förutsättningar för att det kommer ett vaccin under första halvåret 2021 och det kommer säkert att leda till en väldigt snabb uppstuds, inte minst inom tjänstesektorn. Den här gången är det heller inga underliggande ekonomiska obalanser som utlöste problemen, utan ett virus, och när det väl är borta är också problemet borta", säger hon.

Hon säger att detta ger helt andra förutsättningar för ett snabbt uppsving än efter finanskrisen, där de underliggande obalanser som utlöste krisen tog lång tid att reparera. Finanspolitiken har också agerat annorlunda denna gång.

"Korttidsarbete och likviditetsstöd ger förutsättningar för en snabb återhämtning när väl ett vaccin är på plats. Företagen har inte behövt säga upp folk och förstöra produktionskapacitet, utan kan snabbt växla upp igen", säger Katarina Lundahl.

Hon tillägger att man också måste titta på var Sverige och framför allt svensk tillverkningsindustri befann sig före krisen.

"Svensk tillverkningsindustri kom från ett styrkeläge, med en kraftigt ökad produktion under flera års tid, med en mycket starkare utveckling än exempelvis Tyskland de sista åren. Lönsamheten i svensk industri var också väldigt god innan krisen slog till och har varit fortsatt god. Svensk industri har en bra position att vänta ut viruset och stå stark när det vänder", säger Katarina Lundahl.

Hon säger också att även om det kommer att ta ett tag för industriproduktionen att komma tillbaka till toppen just före krisen innebär det inte att det är någon kris.

"Industriproduktionen svänger alltid upp och ned och det är inget konstigt att den inte alltid är på samma höga nivå som i början av 2020. Det kan ta ett tag att komma tillbaka dit, men det innebär inte att det är lågkonjunktur. Det kan fortsatt gå bra för industrin", säger hon.

Hon tillägger att bilden skiljer sig åt mellan olika delar av industrin, där till exempel stålindustrin har det tuffare, men då mer relaterat till strukturella problem som kinesisk prisdumpning, än coronaviruset.

"Enligt våra förtroendevalda ute på företagen går industrin givet omständigheterna ändå generellt bra, med vissa undantag. Det kommer till exempel positiva signaler från den stora och viktiga fordonsindustrin, som har en god orderingång. Det rimmar dåligt med att vi skulle vara inne i en period av en lång utdragen återhämtning", säger hon.

Vad gäller utvecklingen på arbetsmarknaden räknar Katarina Lundahl med att arbetslösheten kan komma att stiga något ytterligare under hösten, men inte alls lika mycket som tidigare befarat.

"Läget är svårbedömt, med en del positiva signaler den sista tiden, där uppgången i arbetslösheten ser ut att ha stannat av. Vi ser också att andelen arbetslösa medlemmar i industrifackens a-kassor minskade mellan juli och augusti. Men det kan komma nya vågor av uppsägningar, när företagen väl rullar tillbaka sina korttidspermitteringar", säger hon.

I detta läge anser Unionen att lönebildningen ska vara en stabiliserande faktor. Tillsammans med övriga förbund i Facken inom industrin håller de fast vid tidigare krav på löneökningar på 3,0 procent på ett år.

"Lönebildningen ska inte förstärka konjunktursvängningarna. Vi är måna om att inte elda på i högkonjunktur, men då förväntar vi oss också att löneökningarna inte dras ned kraftigt i lågkonjunktur. De ska vara en stabiliserande kraft och särskilt nu behöver hushållen känna en trygghet att de kan konsumera och hålla hjulen i ekonomin snurrande", säger Katarina Lundahl.

Ett annat argument mot alltför låga löneökningar är legitimiteten för den svenska lönebildningsmodellen, där industrins parter tecknar de första avtalen som sedan blir normerande för andra på arbetsmarknaden.

"Vissa branscher har ett svårt läge medan andra gått bra under krisen och där många i välfärdssektorn slitit hårt. Vi måste ha en löneökningstakt som kan accepteras av andra, annars kan det bli svårt att behålla acceptansen för vår lönebildningsmodell", säger hon.

Hon tillägger också att även om industriproduktionen minskat är lönsamheten överlag god hos svenska industriföretag, vilket gör att de har råd med löneökningar.

"Bara för att produktionsnivån är lägre innebär det inte att lönsamheten är lägre. Det är lönsamheten som är kärnan i hur företagen går och vad de har för möjligheter att betala löneökningar. Vi ser dessutom att svensk industri sannolikt kommer att studsa upp bra, under resten av året och framför allt nästa år", säger Katarina Lundahl.

Unionen håller, liksom andra fackförbund, fast vid Riksbankens inflationsmål på 2 procent som ett nominellt ankare i lönebildningen.

"Även om vi haft en exceptionell kris har den underliggande inflationen, exklusive energipriserna, pendlat mellan 1-1,5 procent. Vi tror fortsatt på att ha inflationsmålet som ett ankare för lönebildningen. Vi ser inga skäl att kasta den modellen överbord", säger Katarina Lundahl.



Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935
Nyhetsbyrån Direkt