STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ska man försöka få upp inflationen till 2 procent genom högre löneökningar hamnar Riksbankens inflationsmål på kollisionskurs med svensk konkurrenskraft, där det är givet att konkurrenskraften är viktigast för samhällsekonomin.

Det säger Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt.

"Om man tror att inflationsmålet ska uppfyllas med högre löneökningar hamnar konkurrenskraften på kollisionskurs med inflationsmålet", säger han.

Han reagerar mot en intervju med vice riksbankschef Per Jansson i Dagens Industri i förra veckan, där Per Jansson tog upp vilken betydelse både löneökningar och kronan har för inflationsmålet. Han sade bland annat att det är viktigt att den senaste tidens låga löneökningar inte biter sig fast alltför länge och att situationen är bättre nu än tidigare vad gäller hur kronförstärkningen påverkar inflationen.

"Det är inte Riksbankens uppgift att lägga sig i lönebildningen. Det är också svårt att se på vilket sätt högre löneökningar skulle gagna Sverige i ett läge där stora delar av näringslivet bågnar under trycket från coronakrisen. Accelererande löneökningar skulle rycka undan mattan för industrins konkurrenskraft. Stora delar av hemmaekonomin är dessutom i en enormt svår sits, där högre löneökningar ytterligare skulle spä på katastrofen", säger Mats Kinnwall.

På samma sätt menar han att kronans förstärkning måste ses i ett konkurrenskraftsperspektiv och inte enbart utifrån vilken betydelse växelkursen har för möjligheten att uppfylla inflationsmålet.

Mats Kinnwall anser att inflationsmålet kommit att bli ett överordnat mål i den svenska ekonomin - viktigare än allt annat.

"Men inflationsmålet har inget egenvärde, det är bara ett intermediärt mål, ett ankare att hålla sig till. Skulle jag tvingas välja mellan ett konkurrenskraftigt näringsliv och en godtycklig ökning i ett prisindex vet jag vad jag väljer sju dagar i veckan 24 timmar om dygnet", säger han.

Han säger att inflationsmålet hade ett syfte som ett nominellt ankare när det infördes och det gällde att få ned en skadligt hög inflation.

"Syftet var att knäcka alltför höga inflationsförväntningar, vilket det fanns en poäng med. Men det finns ingen poäng med att försvaga svensk konkurrenskraft bara för att försöka få upp inflationen några tiondels procentenheter. Man måste ha ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv", säger Mats Kinnwall.

Han menar att det dessutom inte går att få upp inflationen via högre löneökningar eftersom inflationen i dagens globaliserade värld bestäms internationellt.

"Riksbankens möjligheter att påverka inflationen är väldigt små. Svenska företag har väldigt små möjligheter att vältra över högre löneökningar i högre priser. Löneökningarna styr inte inflationen i Sverige, men däremot styr de kostnadsläget för företagen", säger han.

Han säger att för att inflationsmålet ska kunna fungera som ett nominellt ankare i ekonomin måste det finnas ett förtroende för att inflationen ska bli 2 procent - vilket det inte gör.

"Inflationen har kraftigt avvikit från målet under lång tid, eftersom den beror på internationella faktorer som Riksbanken inte kan kontrollera. Då blir målet ingen självuppfyllande profetia eftersom Riksbanken inte kan se till att inflationen blir vad de vill att den ska vara. Samma sak gäller också för stora centralbanker som ECB och Federal Reserve. Centralbankerna har inte heller den prognosförmåga som skulle krävas. Detta är ingen kritik, utan bara ett påpekande att verkligheten är mer komplicerad än modellerna", säger han.

Behövs inte inflationsmålet?

"Inflationsmålet måste bli bredare, genom att som Federal Reserve mer se det som ett genomsnitt över en längre tid och genom att väga in också realekonomin, kanske med ett mål för nominell BNP", säger Mats Kinnwall.

Samtidigt säger han att industriavtalet, där industrin träffar löneavtal som blir normerande för resten av arbetsmarknaden, kommit att bli något av ett nominellt ankare.

"Även om det inte var tänkt så från början har industriavtalet delvis blivit ett nominellt ankare, bestämt av kostnadsutvecklingen i omvärlden. Det får delvis den funktionen", säger Mats Kinnwall.



Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935
Nyhetsbyrån Direkt