STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Generellt är förväntningarna om vad penningpolitiken kan åstadkomma för stora.

Det sade Peter Praet, ECB:s tidigare chefekonom, vid ett seminarium anordnat av SNS på tisdagen.

"Centralbankerna är inte omnipotenta", sade han.

"Instrumentfrågan" har dominerat den penningpolitiska debatten, vad som är den naturliga eller neutrala räntan, och detta är en nyckelfråga, enligt Praet.

Han noterade att den neutrala räntan trendat nedåt och att frågan i eurozonen gäller vad som kan göras i nästa recession när räntorna redan är låga.

Peter Praet noterade att det varit en rad chocker, som brexit och geopolitiska chocker, och att ECB:s negativa ränta varit framgångsrik. Han tycker att de negativa sidoeffekterna, för bland annat bankerna, är hanterbara.

Negativa räntor länge kan dock vara problematiskt och påverka marknadens funktionssätt, enligt den tidigare chefekonomen.

Centralbanker kan skapa likviditet och kan därför dämpa panik som skulle kunna uppstå på finansmarknader, här har centralbankerna fortfarande makt, betonade Praet.

ECB:s strategiska översyn av det penningpolitiska ramverket görs i en tid när centralbanken inte har klarat sitt mål, men någon gång måste det göras.

Det första man måste fråga sig är varför den görs, enligt Praet, som betonade att penningpolitiken i euroområdet inte kan fungera "smidigt" utan djupare integration, med bland annat bankunionen och en finanspolitisk union, på plats.

"Risken är att man öppnar en debatt snarare än att agera", sade han.

Enligt Praet måste man vara försiktig när man diskuterar mandatet, man måste vara försiktig och kontrollera förväntningarna och vad man kommunicerar.

"Även om jag nu är fristående så måste jag vara försiktig, det var nyligen jag lämnade ECB", sade han.

Praet noterade att ECB-chefen Christine Lagarde tagit upp klimatfrågan som en fråga som bör tas upp i översynen men varnade för alltför stora förväntningar om vad centralbankerna kan åstadkomma på detta område.

Han noterade också att Lagarde vid presskonferensen efter senaste räntebeskedet även sade att man måste "vända på alla stenar" - själv har han redan fått samtal från medborgare som vill ha helikopterpengar.

Läxan vi har i euroområdet är att penningpolitiken måste få stöd av andra institutioner. Samtidigt konstaterade han att det inte alltid är så lätt för regeringar att göra mer med finanspolitiken, av olika skäl, till exempel svagt stöd.

Beträffande ECB:s mandat om prisstabilitet är detta inget som kommer att förändras i den strategiska översynen, "då skulle fördraget behöva förändras".

Praet tyckte att ECB:s definition av prisstabilitet är otydlig och skulle själv vilja att definitionen var "2 procent på medellång sikt".

Något som han anser behöver diskuteras är vad "medellång sikt" betyder - "här behöver vi vara mycket mer transparenta".

Han sade också att när ett penningpolitiskt beslut väl fattats så bör alla ställa sig bakom det.

Peter Praet sade också att han sympatiserade med Riksbankens beslut att höja reporäntan och konstaterade att det inte var ett lätt beslut.



Sofia Polhammer +46 8 5191 7937
Nyhetsbyrån Direkt