X
Annons
X

Borgs glädjekalkyler farliga för Sverige

Det är illavarslande att finansminister Anders Borg så länge var så fel ute. Politiskt styrda glädjekalkyler innebär flera faror och Borg måste nu dra lärdom av dessa negativa erfarenheter och se till att felstegen kring höstbudgeten inte upprepas. Det skriver de båda Europaparlamentarikerna Göran Färm och Olle Ludvigsson (S).

Strax före jul valde finansminister Borg till slut att revidera ner de överoptimistiska prognoser som han lagt till grund för höstbudgeten. Efter hård kritik från en enig ekonomkår bytte han glädjekalkylerna mot mer rimliga antaganden om tillväxt- och arbetslöshetsutvecklingen. Det är bra att han vände, men illavarslande att han så länge var så fel ute. Krisen i Europa har nämligen visat att det politiskt drivna glädjekalkylerandet är en farlig ovana som ger allvarliga negativa konsekvenser. Detta är något som Sverige inte har råd med.

Glädjekalkylerandets destruktiva effekter visade sig i dynamiken före krisutbrottet. Särskilt i de nu hårdast drabbade krisländerna var det under decenniet fram till 2008 praxis att få statsfinanserna att se ok ut genom överdrivet optimistiska prognoser om tillväxt och budgetbalans. Harvard-ekonomerna Frankel och Schreger konstaterar i en rapport att flera av euroländerna under denna period drev den ogrundade optimismen till sin spets genom att systematiskt leverera långtgående glädjekalkyler. Grekland, Irland och Portugal var de värsta syndarna. Detta blev en metod att på konstgjort vis hålla igång uppgångar och dölja svagheter. Med hjälp av glädjekalkylerna kunde man exempelvis få plats med stora ofinansierade skattesänkningar och samtidigt undvika att ta tag i reella problem. När prognosbubblan sedan sprack gjorde den det med besked. När den sanna bilden kom fram blev det tydligt att statsbudgetarna i själva verket inte var hållbara.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X