Annons
X
Annons
X

Borg: Brexit riskerar slå hårt mot svenska bolag

Britternas utträde ur EU är ett hot mot svenska exportjättar och London riskerar att falla som finansiell europeisk huvudstad. Det säger förre finansministern Anders Borg i en intervju med SvD. Han spår högre tillväxt i USA tack vare Donald Trump.

Förre finansministern Anders Borg.

Förre finansministern Anders Borg. Foto: Malin Hoelstad

De banker som nyss befann sig i kris ser mera stabila ut. Den akuta krisen för euron är över och det globala finanssystemet puttrar på. Ändå är det ett nervöst år som väntar, tror förre finansministern Anders Borg (M) som laddar för World Economic Forum i Davos i nästa vecka. Orsakerna är till stor del den osäkerhet som alltjämnt finns kvar kring brexit och Donald Trump.

– Vi har två, tre månader kvar innan engelsmännen utlöser förhandlingarna, enligt vad de har sagt. Fortfarande vet vi väldigt lite om vad det kommer innebära. Ledande brittiska tjänstemän som jag har talat med är väldigt skeptiska till hur pass oklar den här regeringens förhandlingsstrategi är.

Vilket är ditt värsta scenario för Sveriges del när det gäller brexit?

Annons
X

– Det är om det blir en väldigt komplicerad förhandling med politiska motsättningar som leder till att man begränsar Londons möjligheter att fungera som finansiellt center. Det är dåligt för svenska exportföretag. Det betyder att affärer flyttar – inte till Frankfurt eller Paris utan till New York eller kanske Shanghai. Och det är inte bra för Sverige. Vi har ett behov av att vara nära ett finansiellt centrum, säger Anders Borg.

En närmast irriterande brunbränd tidigare finansminister möter SvD Näringsliv vid Kinneviks huvudkontor på Skeppsbron i Stockholm. Där tillbringar han numera en stor del av sin tid med att agera rådgivare åt e-handelsbolaget Zalando, telekombolagen Millicom och Tele2 och Kinneviks övriga portfölj. Till stor del finns bolagen på tillväxtmarknader i Afrika, Asien och Latinamerika.

Resten av tiden ägnar Borg åt bland annat rollen som ordförande för Global Financial System Initiative inom World Economic Forum. Där undersöker han och en stab medarbetare hur finansmarknaden fungerar i den till stora delar nya miljö som uppstått efter finanskrisen 2008–2009.

– Oron har varit att vi får en slagigare valutamarknad, med större rörelser och ökad turbulens. Mot det står att vi klarade både brexit och Trump, som verkligen var svarta svanar ur ett marknadsperspektiv, utan stor oro. Men man ska nog vara medveten om att det finns en risk för stor turbulens ett tag framöver, säger han.

Anders Borg är bland annat även styrelseledamot i Göteborgsfamiljen Olssons rederikoncern Stena och i en nybildad asiatisk investeringsbank, Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB).

Men på World Economic Forum i Davos – en årlig tummelplats för världens maktmänniskor inom internationell ekonomi och politik – spår Borg att Trump och brexit är de två stora samtalsämnena. Toppmötet bland de schweiziska alperna avslutas samma dag som Donald Trump svärs in som USA:s 45:e president på andra sidan Atlanten.

Trumps presidentskap kan innebära vissa positiva effekter för USA:s ekonomi, tror Borg, och därigenom för världsekonomin. Det operativa ordet är dock ”kan”.

– En stor osäkerhet är förknippad med Trump. Den optimism vi märker nu på marknaderna kommer av att han säger att han ska satsa på breda infrastrukturinvesteringar, att han ska göra någonting åt ett föråldrat amerikanskt bolagsskattesystem, och att det då ska leda till stigande investeringar. Det där sammantaget gör att du får en styrka i investeringskonjunkturen som driver den amerikanska ekonomin de närmaste åren, säger Anders Borg.

Jag tror inte att det är bra om USA drar på sig för stora underskott. USA har redan en hög skuldsättning.

Donald Trump gick till val på att riva upp eller omförhandla frihandelsavtal och han har återkommande hotat med handelskrig med Kina.

– Osäkerheten gäller framför allt hur han ska hantera frihandeln. Om Trump försämrar handelsrelationerna till Asien, då är det nog tyvärr så att det drabbar USA:s ekonomi, förmodligen värre än vad det drabbar Asien, fortsätter han.

En teori bland en del amerikanska ekonomer är samtidigt att Trumps presidentskap leder till en höjd tillväxt i den amerikanska ekonomin kommande år. Å andra sidan är risken att Trumps annonserade skattesänkningar ger stigande budgetunderskott, i kombination med stigande räntor. Amerikanska räntor har redan stigit efter presidentvalet i november.

Anders Borg ser ungefär samma risker.

– Jag tror inte att det är bra om USA drar på sig för stora underskott. USA har redan en hög skuldsättning. Jag hade nog förordat en mer försiktig politik. Ser vi att USA kommer upp i 3–3,5 procent i budgetunderskott så tror jag att USA kan hantera det. Då blir det några goda år först och därefter sämre möjligheter för USA att agera under nästa kris.

Skulle underskotten bli större än så så blir läget ”bekymmersamt” längre fram, tror Borg.

– Men det vet vi förstås inte än.

Den osäkerhet som främst Trump och brexit injicerat i världsekonomin ger centralbanker uppenbara problem med sina prognoser inför 2017. Amerikanska Federal Reserve har signalerat tre höjningar i år. Det ska ses mot bakgrund av att Fed för ett drygt år sedan förutspådde fyra höjningar under 2016. Det blev en, i december.

– Fed kommer att höja räntan, men i en långsammare takt än vad folk förväntar sig, tror Anders Borg och hänvisar till att inflationstrycket alltjämnt är lågt i den amerikanska ekonomin.

– Samtidigt, på utvecklingsmarknader så börjar man nu kunna sänka räntan i stället. Vi har sett det i Indien, vi har sett det i Brasilien, Colombia, Indonesien. Och i Ryssland för den delen. Så från att tidigare ha haft en oro för stor inflation så ser vi nu motsatsen.

– Det där skapar en spänning på valutamarknaden. Man ska nog vara medveten om att det finns en risk för stor turbulens ett tag framöver.

Annons

Förre finansministern Anders Borg.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X