Annons

Bonddiet till grund för forskarrön

Danska liv kunde räddas efter första världskriget med en torftig kost som gick emot dåtidens beprövade vetenskap. Det danska försöket visade att människans energibehov var långt mindre än man trott, ändå tog det närmare hundra år innan tesen accepterats.

Publicerad

I våra tider med allsidig kost är riskerna för bristtillstånd vid normala kostvanor praktiskt taget obefintliga. I början av förra seklet med otillräckliga kunskaper, dålig ekonomi och ensidiga kostvanor kunde det dock inträffa att allvarliga bristtillstånd fortfarande kunde uppstå vid avsaknad av vad som då modernt betecknades ”så kallade vitaminer”.

För omkring 100 år sedan genomfördes i Danmark ett forskningsprogram som skulle visa sig livräddande för stora delar av den danska befolkningen något decennium senare. Många har i efterhand menat att den danske läkaren Mikkel Hindhede genom sina forskningar rörande energi­behov hos vuxna människor uträttade mera för att bevara danska liv än de politiker som lyckades hålla Danmark utanför första världskriget. Hälsotillståndet hos danskarna var efter krigsslutet påfallande gott. Medan dödligheten under reparations­fasen i Europa vid 20-talets början fort­farande var hög, inte minst påspädd av spanska sjukan, hade danskarna på sin spartanska kost kunnat anpassa sig och må väl, om än inte i lyx och överdåd.

Annons
Annons
Annons