Anders Mathlein:Bombnedslaget som begravde Bikini

Bikiniborna var glada över att jänkarna gav lite variation åt deras liv. Så kunde det heta när Bikiniöarna 1946–58 användes för amerikanska kärnvapenprov. Fortfarande är permanentboende omöjligt på grund av strålningsriskerna. Av Anders Mathlein

Under strecket
Publicerad
Annons

I dag för ett halvsekel sedan, på morgonen den 1 mars 1954, detonerade den amerikanska vätebomben ”Bravo” på atollen Bikini i Marshallöarna i Stilla havet. Det var en av de kraftigaste laddningar som människan har skapat; dess sprängverkan på 15 megaton översteg tusenfalt bomben som fälldes över Hiroshima.
”Bravo” var en av de sammanlagt 66 provladdningar som USA sprängde på atollerna Bikini och Enewetak i Marshallöarna åren 1946–58. Enligt speakern i en journalfilm från tiden var ”bikiniborna glada över att jänkarna gav lite variation åt deras liv”, men konsekvenserna av försöken blev allvarliga, omfattande och långvariga för öarna och dess invånare.
De 167 öbor som år 1946 lämnade Bikini för bombprovens skull har nu blivit närmare 2 000. De väntar ännu på att deras hemö ska saneras från radioaktivitet så att permanentboende blir möjligt. Men redan nu kommer besökare till atollen, eftersom den blivit ett av världens mest omtalade resmål för sportdykare.

Annons
Annons
Annons