Annons

Pelle Snickars:Bomber biter inte på ettor och nollor

När tvillingtornen i New York föll visade det sig att den digitala informationen inte är så flyktig som man trott. Nästan allt innehåll kunde räddas från hårddiskarna i gruset. Rädslan för att samhällen ska förlora sitt kulturarv när det digitaliserats verkar obefogad.

Under strecket
Publicerad

Mot slutet av 2001 började det florera rykten om att det var möjligt att extrahera data ur de hård­diskar som New Yorks brandmän grävde fram på ”ground zero”. Olika företag visade sig vara villiga att betala upp till 30 000 dollar för att få tillbaka värdefull information. Trots att alla datorer fullständigt trasats sönder och hårddiskarna brunnit upp när World Trade Center kollapsade framgick det snart att data i dem på ett närmast obegripligt sätt gick att återskapa. I ett pressmeddelande från ett av de företag som arbetade med diskarna påtalades att byggdamm och stoff som funnits överallt i katastrofområdet hade pressats in i de söndertrasade datorerna med ett enormt tryck. Ändå kunde firman återställa nästa allt på de hårddiskar de fick sig tillskickade.

Hårddiskar är som flygplans svarta lådor – på en nanoteknologisk nivå är de skyddade från såväl trauman som de mest fasansfulla händelser. Att digital information kan återskapas också efter de mest extraordinära omständigheter är upptakten till
Matthew G Kirschenbaums fascinerande bok
Mechanisms: New Media and the Forensic Imagination (MIT Press, 296s). Skriven inom fältet för nya medier är det en studie kring hårddiskens historia och lagrandets teknologiska villkor. Datalagring har ju idag blivit något av en fashionabel accessoar; människor klär sig med vita och svarta Ipods eller USB-minnen i skinande höljen. Men så har inte alltid varit fallet; en dators hårddisk ser man ju aldrig mer än som grafisk representation på skärmen. Kirschenbaum menar att lagrande länge stått i skuggan för datorns glänsande gränssnitt, dess GUI (Graphical User Interface), som ju fått nästan all uppmärksamhet i beskrivningen av it-utvecklingen; från Macintosh 128K – introducerad i en berömd orwelliansk reklamfilm av Ridley Scott 1984 – till dagens OSX och Vista. I början av 1980-talet sparades information fortfarande på olika typer av magnetband, och Kirschenbaum hävdar att man alltför lite har uppmärksammat den psykologiska skillnaden som uppstod när man väl kunde börja spara saker i datorn snarare än utanför den. Teknologin ändrade helt karaktär; med hårddiskens födelse blev datorn inte längre bara en processande maskin utan mer ett slags individuell helhet. ”My computer” är ju namnet på den ikon Microsoft använder för mappen där man hittar sina egna filer.

Annons
Annons
Annons