Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Leif Petersen: Bolånetaket biter men kommer det att räcka?

Riksbankschef Stefan Ingves, finansminister Anders Borg och EU-kommissionen är oroliga för de svenska hushållens skulder. Sedan mitten av 1990-talet har skulderna ökat snabbt och många bedömare viftar med varningsflaggor.

I dag har hushållen i snitt skulder som är 170 procent av den disponibla inkomsten. De bör absolut inte vara högre, har Anders Borg sagt. Riksbankschefen har nämnt 200 procent som en smärtgräns.

Riksbanken har hållit tillbaka sänkningar av styrräntan eftersom man varit rädd för att stimulera hushållens belåning för mycket.

Under stora delar av 00-talet ökade hushållen lånen med drygt 10 procent varje år. Till slut beslutade Finansinspektionen att införa ett bolånetak på 85 procent.

Annons
X

Det har betytt att ökningen av hushållens skulder minskat till cirka 4 procent per år. Den dåliga konjunkturen har naturligtvis också spelat in.

Senaste statistiken visar att hushållens totala lån vid årsskiftet 2012/2013 var 2952 miljarder kronor. 59 procent var lån i bostadsinstitut, 33 procent i banker och 8 procent övriga långivare.

Det är svenskarnas lån för att köpa bostäder som står i fokus. En låg räntenivå har fått prisnivån på bostäder att stiga rejält. För att dämpa låneökningen infördes bolånetaket. Och det verkar ha fått effekt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Under 2011 minskade hushållens belåningsgrad för nya lån för första gången sedan 2002.

    ”Efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes”, skriver Finansinspektionen i en rapport.

    Knappt 9 procent av hushållen i stickprovet av nya bolån har en belåningsgrad över 85 procent. Det är en halvering jämfört med motsvarande stickprov 2009.

    Hela 14 procent av hushållen som har tagit ett nytt bolån har en belåningsgrad på exakt 85 procent, vilket tyder på att bolånetaket haft en stark normerande effekt, enligt Finansinspektionen.

    Andelen blancolån som kan relateras till bostadsfinansiering är väldigt liten.

    Men hur går det om det blir riktig kris i ekonomin? Om bostadspriserna faller och arbetslösheten ökar.

    Både Finansinspektionen och Riksbanken har gjort så kallade stresstester. De visar att de allra flesta hushåll som har tagit ett nytt bolån har en god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga mot ränteuppgångar. Även vid kraftiga prisfall och hög arbetslöshet påverkas endast en begränsad andel av hushållen.

    Av de hushåll i stickprovet av nya bolån med en belåningsgrad över 85 procent amorterar 98 procent.

    Finansinspektionen summerar: Det innebär att endast 2 procent av de hushåll som har en riktigt hög belåningsgrad inte amorterar på sitt botten-, topp- eller blancolån. Det indikerar att bolånetaket medfört starka krav på amortering av riktigt höga belåningsgrader.

    Enligt Finansinspektionen har de svenska hushållen överlag god återbetalningsförmåga och är motståndskraftiga mot ränteuppgångar, arbetslöshet och bostadsprisfall. ”Däremot kan det få konsekvenser för det enskilda hushållet som drabbas”.

    Så brukar det heta även när Riksbanken gör sina stresstester. Men vad är problemet? Hur resonerar de som är oroliga för hushållens skulder?

    Riksbanken och inte minst riksbankschefen Stefan Ingves har många gånger pekat på farorna med hushållens skuldsättning.

    • Hushållen är högt skuldsatta, både historiskt sett och jämfört med andra länder.

    • De allra flesta hushåll som lånar för första gången amorterar inte alls.

    • Trots bolånetaket kan det behövas andra åtgärder som amorteringskrav eller lånebegränsningar i förhållande till hushållets inkomster.

    En betydligt sämre konjunktur i Sverige med ökad arbetslöshet skulle kunna bidra till att de svenska bostadspriserna faller.

    Stresstesterna visar visserligen att hushållen klarar av att betala räntorna på sina lån även om arbetslösheten skulle öka. Dessa tester visar dock inte vilka spridningseffekter fallande bostadspriser skulle kunna få på andra sektorer i ekonomin om hushållen väljer att ändra sitt sparbeteende.

    Eftersom hushållens skuldsättning är hög både i ett historiskt perspektiv och i jämförelse med många andra länder, skulle fallande bostadspriser kunna innebära att hushållen väljer att spara i stället för att konsumera för att kompensera sig för att värdet på deras bostäder sjunker. Då fördjupas lågkonjunkturen.

    Hushållens samladetillgångar överstiger visserligen deras skulder med bred marginal. Men dessa tillgångar är främst illikvida, vilket innebär att de är svåra att omsätta om ett hushåll snabbt behöver minska sina skulder.

    Om det värsta händer i ekonomin kan en utveckling med fallande bostadspriser, stigande arbetslöshet och låg konsumtion köra ned en lågkonjunktur till en riktigt låg nivå.

    Det är skräcken hos dem som varnar för hög skuldsättning. Och det är skälet till att Riksbanken inte vågar sänka styrräntan så lågt som de borde med tanke på hur övriga samhällsekonomin ser ut.

    Testa dig själv! Har du koll på dina pengar?

    QUIZ: Vad kan du om dem på nya sedlarna? quiz.svd.se QUIZ: Vem är det du ser på sedeln? quiz.svd.se QUIZ: Vad kan du om världens valutor? quiz.svd.se
    Jämför din ränta i SvD:s Räntekartan svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X