Annons
X
Annons
X

Bolånebuffert kan bli dyr för banker

Nya krav Bankerna måste öka sina buffertar vid utlåning till bostäder, anser både Finansinspektionen och Riksbanken. Det kan slå mot bankernas vinster och priset på bolån. Effekten blir störst för Handelsbanken och Swedbank.

Trots att svenska banker är de finansiellt starkaste i Europa har krockkudden i det svenska banksystemet allvarliga brister. En svensk bank behöver bara hålla 3360 kronor i eget kapital för att låna ut 2 miljoner kronor till ett bostadsköp. Därmed har de svenska bankerna lägst buffert i Europa vid en bolånesmäll. Myndigheterna vill se en regelförändring. Och den som avgör hur det blir i Sverige är Finans- inspektionen (FI).

–Det kan sannolikt bli läge att höja riskvikterna. Vi jobbar med frågan nu om vilka förändringar som kan behövas, säger Lars Frisell, chefsekonom på FI.

Men en skärpning av kraven kan tidigast komma nästa år. Finansmarknadsminister Peter Norman vill att bankerna ser över sina buffertar redan nu.

Annons
X

–Det är viktigt för banksektorns legitimitet att de utvärderar om riskvikterna är rimliga. De ifrågasätts nu av IMF (Internationella valutafonden reds anm.) och ett antal investerare. Det ligger i första hand i bankernas intresse att inte förtroendet skadas utan att frågan ventileras ordentligt, säger Peter Norman.

Även Riksbanken kritiserar bankernas små buffertar vid ut- låning till bostadsköp.

–Ett problem är att de här beräkningarna av måtten inte är framåtblickande. Och tar inte upp vad som faktiskt skulle kunna resultera i förluster, säger Mattias Persson chef för finansiell stabilitet på Riksbanken.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    På Riksbanken räknar man nu med att det blir en regeländring.

    –Det tror jag, frågan är väl när. Utifrån ett svensk perspektiv är det Finansinspektionen som godkänner de interna modellerna. Det här är någonting man bör se över, säger Mattias Persson.

    Swedbank och SEB är också kritiska mot de låga nivåerna.

    –Vad händer om vi faktiskt får en bobubbla? Ja, då kanske vi inte är fullt så överkapitaliserade som ögat tycker, säger Annika Falkengren.

    Nordea och SEB är nu de banker som sätter undan mest pengar när de lånar ut. Det beror på att bankerna inte enbart lånar ut i Sverige utan också i till exempel övriga Norden och Baltikum där kraven på riskvikter är högre.

    Av Nordeas bostadsutlåning är det till exempel bara en femtedel som sker i Sverige, som har låga krav på riskvikter.

    Nordea använder sig av 17 procent när banken reserverar kapital när de lånar ut till bostadslån, vilket är högst av de svenska bankerna.

    Skärpta krav i Sverige på större buffertar skulle därmed drabba de svenska bankerna olika.

    –För de banker som ligger lägst, Handelsbanken och Swedbank, kommer det bli en betydande skillnad. Men bankerna har bra med totalt kapital så effekten kanske inte blir så stor, säger Lars Frisell.

    Den bank som har lägst buffert kopplad till bolånen är Handelsbanken samtidigt som banken har den näst största bolåneportföljen, nästan 800 miljarder kronor. Finansinspektionen utesluter inte en fördubbling av riskvikterna för de banker som ligger lägst. Det skulle innebära att banken måste binda nästan dubbelt så mycket kapital vid bostadsutlåningen, vilket skulle kunna slå mot vinsterna.

    Men på Handelsbanken vill man inte ge några detaljer.

    –Frågan är lite för tidigt väckt men blir det aktuellt så får vi naturligtvis återkomma med besked hur det påverkar, säger Lars Höglund på Handelsbanken, ansvarig för relationen till skuldinvesterare.

    Inte heller Swedbank oroas av en regeländring där riskvikterna på bolån höjs eftersom banken redan i dag sätter av extra kapital, enligt Thomas Backteman, kommunikationsdirektör på Swedbank.

    Frågan om bankernas avsättningar när de lånar ut pengar till bostadssektorn har också nu tagits upp på EU-nivå.

    –En skärpning av riktlinjerna även på EU nivå ligger i korten eftersom skillnaderna hur olika länder tillämpar regelverket är ganska stora, säger Lars Frisell.

    Men högre riskvikter på bolån kan innebära att det blir dyrare för kunderna att låna.

    –Om kostnaden för att reservera mer kapital vältras över från bankerna till kunderna kan till exempel en sänkning av styrräntan motverka den kostnadsökningen. Samtidigt innebär högre kapitaltäckning i bankerna att aktieägarna får en stabilare bank. Därmed tycker inte jag att det är rimligt att hela kost- naden övervältras på kunderna, säger Peter Norman.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X