Annons

Birgitta Forsberg:Bolagen svär sig fria genom att hänvisa till svensk godhet

Är det bättre att ett svenskt bolag penningtvättar, mutar eller hjälper till med folkmord än att ett kinesiskt bolag gör det? Ja, så låter det i alla fall när bolagen försvarar sig från anklagelser genom att hänvisa till att nordiska bolag är särskilt goda.

Under strecket
Publicerad

Ian Lundin, Lars Nyberg och Anders Karlsson har alla framhävt hur företagen de representerar bidragit till en positiv samhällsutveckling i regioner de varit verksamma i.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman, Fredrik Sandberg/TT, Simon Rehnström Bild 1 av 1

Ian Lundin, Lars Nyberg och Anders Karlsson har alla framhävt hur företagen de representerar bidragit till en positiv samhällsutveckling i regioner de varit verksamma i.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman, Fredrik Sandberg/TT, Simon Rehnström Bild 1 av 1
Ian Lundin, Lars Nyberg och Anders Karlsson har alla framhävt hur företagen de representerar bidragit till en positiv samhällsutveckling i regioner de varit verksamma i.
Ian Lundin, Lars Nyberg och Anders Karlsson har alla framhävt hur företagen de representerar bidragit till en positiv samhällsutveckling i regioner de varit verksamma i. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman, Fredrik Sandberg/TT, Simon Rehnström

”Jag kan stolt konstatera att vi genom vår närvaro i Baltikum bidragit till en positiv samhällsutveckling i regionen”, sa Swedbanks tillförordnade vd Anders Karlsson på pressträffen i torsdags.

Fast det var också Swedbank och SEB som byggde upp en sällan skådad lånebubbla i Baltikum, som slutade med en lika sällan skådad krasch i finanskrisen. Endast tack vare att Lettland vägrade följa IMF:s råd att devalvera valutan överlevde Swedbank och SEB.

I stället var det letterna som fick ta smällen via en intern devalvering av ekonomin med kraftigt sänkta löner, stängda skolor och sjukhus, samt en enorm arbetslöshet. Det ledde till en exodus större än den flykt som skedde då sovjetiska tanks invaderade efter andra världskriget. Runt 10 procent av befolkningen och 20 procent av arbetskraften beräknas ha emigrerat.

Annons
Annons

Medan det endast var eliten, runt 20 procent av befolkningen, som hade tagit banklån (dessutom i euro) drabbade krisen främst de fattiga.

Lägg därtill att Danske Bank och Swedbank nu har svärtat ner Baltikum och gett regionen ett rykte som ett tillhåll för penningtvättande ryska oligarker.

Med detta i åtanke ter sig Anders Karlssons tal om att Swedbank har ”bidragit till en positiv samhällsutveckling” som uppblåst och minst sagt självförhärligande.

Men hans försvar är inte alls så konstigt som det kan verka. Nej, i stället sällar han sig till åtminstone två andra svenska bolags försvarslinjer, Lundin Petroleum och Telia.

Deras slutsats är att företagen egentligen etablerat sig i regionerna för att tjäna pengar.

När Lundin Petroleum, 2010, anklagades för att ha bidragit till folkmord i Sudan så försvarade sig ordförande Ian Lundin först genom att säga att bolaget över huvud taget inte hade varit inblandat.

Och då SVT:s Uppdrag Granskning 2012 avslöjade att Telia verkade ha mutat sig fram i Uzbekistan förnekade dåvarande vd Lars Nyberg det hela: ”Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Telia Sonera har inte mutat någon.”

Precis på samma sätt reagerade Swedbanks dåvarande vd Birgitte Bonnesen då Uppdrag Granskning avslöjade misstänkt penningtvätt i Baltikum i februari: ”Jag känner mig lugn med hur vi jobbar med de här frågorna” och ”Jag känner inte igen mig i de uppgifterna”, sa hon.

När misstankarna senare blev allt starkare mot bolagen ändrade de taktik. Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet, och Isabel Schoultz, forskare vid Rättssociologiska institutionen i Lund, studerade för ett par år sedan hur Lundin Petroleum och Telia betett sig.

Annons
Annons

För att rättfärdiga att de varit i inbördeskrigets Sudan respektive den korrumperade diktaturen Uzbekistan refererade de till fördelar som folket hade fått i regionerna.

Ian Lundin betonade att det inte hade blivit fred i landet förrän efter att oljeborrarna satts i marken och lade till att han trodde att oljeproduktionen påverkade fredsavtalet 2005.

Man inte ska ”låta länderna hamna i händerna på hänsynslösa människor – och kineserna är hänsynslösa”.

Lars Nyberg hävdade att telekommunikationer är en kraft för det goda och hänvisade till den arabiska våren. ”Det är ett ovedersägligt faktum att moderna telekommunikationer spelar en viktig roll när ett land börjar sin resa mot demokrati”, sa han.

Det skriver Flyghed och Schoultz i sitt arbete ”Doing business for a ’higher loyalty’? How Swedish transnational corporations neutralise allegations of crime”. (Att göra affärer för en ”högre lojalitet”? Hur svenska globala företag neutraliserar anklagelser om brott.)

Deras slutsats är att företagen egentligen etablerat sig i regionerna för att tjäna pengar, men att bolagen i sitt försvar mot anklagelserna använder fraser som understryker svensk eller nordisk generositet, hjälpsamhet och anständighet. Lundin Petroleum och Telia använder ”imagen av att nordiska länder är särskilt ’goda’ i relation till resten av världen”.

En person hos Lundin Petroleum, Bill Rand, försvarar bolaget genom att säga att man inte ska ”låta länderna hamna i händerna på hänsynslösa människor – och kineserna är hänsynslösa”. Till skillnad från nordbor alltså.

Hur fungerar försvarsstrategin att anspela på den svenska självbilden av svenskar, eller nordbor, som extra goda och ärliga? Tja, inte verkar den gå hem i USA i alla fall. Telia fick betala totalt 7,7 miljarder till USA och Nederländerna för att ha mutat, medan Teliatopparna frikändes i Stockholms tingsrätt.

Ian Lundin och vd Alex Schneiter riskerar fortfarande åtal för medhjälp till folkrättsbrott i Sverige. Och amerikanska myndigheter undersöker Swedbank.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons