Miranda biter ihop till varje pris

Vad gör man om familjen håller på att falla samman, bästisen är på väg bort och allt känns meningslöst? Man biter ihop, och pressar sig lite hårdare. I alla fall om man heter Miranda.

Under strecket
Publicerad
Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON/TT
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter  ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

Foto: PAU STRÖM
Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON/TT
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter  ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

Foto: PAU STRÖM
1/2
Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Miranda simmar för att inte drunkna i sina egna svarta tankar.

Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON/TT
2/2
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter  ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” är Elin Nilssons andra bok. Den första heter ”Istället för att bara skrika” och kom 2011.

Foto: PAU STRÖM

Miranda är simmare och tränar nio dagar i veckan. Hon har som mål att bli uttagen till SM. Det är inget orealistiskt mål. Hon är skitduktig. Och det är inte bara rent fysiskt hon bländar i bassängen, hon är stark mentalt också.

Hon är fokuserad, ser sig själv som en maskin, och kan pressa sig själv när det verkligen gäller.

Det bästa tänker Miranda, vore ju om den där styrkan gick att använda i resten av livet också. Om det bara gick att stänga av allt som var jobbigt, fokusera, köra på, vara en maskin och pressa sig själv förbi alla svårigheter med viljestyrka.

Men det är tydligen inte så himla lätt, ska det visa sig. Fast man verkligen, verkligen försöker.

Det här är är den bästa svenska ungdomsbok jag läst på länge. Precis allt i ”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” sitter där det ska, tonen, språket, dialogerna, känslorna, personerna – det var ett bra tag sedan jag blev så totalt imponerad av en bok som jag blev när jag läste den här.

Bäst är skildringen av hur Mirandas vänskap med bästa kompisen Johanna trasas sönder, och hur stor den sorgen är för Miranda. Varje dag går hon in på Johannas blogg och läser om roliga saker Johanna har hittat på (med andra!), och varje dag är det som att vrida om en kniv i magen.

Till slut är det inte längre som att Miranda simmar för att vinna lopp, hon simmar för att överleva, för att inte drunkna i sina egna känslor.

Och så finns det en storebror i boken som är minnesvärd, också. Han är spelberoende, har hoppat av gymnasiet, och sitter instängd på sitt rum och spelar ”World of Warcraft” hela dagarna. Mirandas mamma och pappa har provat allt: hot, böner, förbud, gråt, skrik, terapi, men hittills har ingenting hjälpt.

Han är en amöba, tycker Miranda. Och hennes roll i familjen är att vara den som fungerar, som underhåller, som biter ihop.

Jag läste den här boken i ett enda svep, och slukade varje ord. Det gick snabbt, den är inte svår. Men den sitter kvar länge efteråt, och det vimlar av frågeställningar och ämnen att prata om och tänka på efter läsningen.

Att pressa sig själv, elitsatsa på en sport, bli beroende av spel, stänga in sina känslor, göra slut med en kompis, sörja i smyg och försöka vara stark fast allt känns svårt. Jag ser redan fram emot nästa bok av Elin Nilsson.

Gnistrande språk i stark debut | SvDsvd.se
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons