Annons

Carl Rudbeck:Bokslut över en omstridd dröm om rättvisa

Katrina Forrester är liksom tidigare John Rawls verksam vid Harvard University.
Katrina Forrester är liksom tidigare John Rawls verksam vid Harvard University. Foto: Princeton University Press,  Harvard University

Idén att vi bör forma vårt samhälle så jämlikt som möjligt, med regler som gagnar så många som möjligt, gjorde John Rawls till en samhällsvetenskaplig fixstjärna. En ny bok skildrar hur ”En teori om rättvisa” under ett halvsekel influerat, stimulerat och inte minst förargat den moderna politiska filosofin.

Under strecket
Publicerad

Länge ansågs värdeomdömen som en svaghet inom den analytiska filosofi som gärna kallade sig vetenskaplig. De logiska positivisterna gjorde sitt bästa för att sjasa ut värdeomdömen som likställdes med i bästa fall subjektivt tyckande, i värsta fall barnjoller. Denna arroganta inställning är nu sällsynt, för om inte filosofer kan tala om för oss vad som är rätt och fel, ont och gott och hur vi bäst ska leva, vem ska då göra det? Inte minst inom den politiska filosofin har ett normerande och värderande tänkande kommit tillbaka. Det började vid tiden efter andra världskriget då många unga amerikanska män hade kommit tillbaka från krigsdrabbade länder där de hade bevittnat vad ondska kunde åstadkomma. Mest känd bland dessa är John Rawls som ursprungligen hade tänkt sig att bli präst. I kriget hade han tappat sin kristna tro och i stället börjat fundera i sekulära banor och termer. 

Arbetet skulle bli mödosamt och tidsödande. Det dröjde ända till 1971, då resultatet av allt detta arbete presenterads i form av den 600-sidiga traktaten ”En teori om rättvisa” som genast satte den politiskt-filosofiska agendan. ”Politiska filosofer”, skrev Robert Nozick, ”måste nu arbeta inom Rawls teori eller förklara varför de inte gör det”.

Annons
Annons
Annons