Annons
X
Annons
X

Bokfrågor samlas i en myndighet

Slå ihop delar av Riksarkivet, Kungliga Biblioteket och den del av Kulturrådet som ansvarar för biblioteksfrågor till en samlad myndighet. Och för samman Riksantikvarieämbetet med Konstrådet. Det vill Kulturutredningen som ska lämna sitt förslag om en månad.

För att modernisera både politik och förvaltning vill utredningen minska på det stora antal myndigheter (cirka 20) som finns inom kulturområdet, man talar om att skära på annan ledd.

Det vill man bland annat uppnå genom att föra samman Riksarkivet, Kungliga Biblioteket och den del av Kulturrådet som ansvarar för biblioteksfrågor.

– Det kan vara en fördel, verksamheten effektiviseras. Min förhoppning är det kommer läsarna till godo, att fler läser och utnyttjar biblioteken, vilken i förlängningen också gynnar författarna, säger Mats Söderlund, ordförande i Sveriges författarförbund.

Annons
X

Utredningen vill också att Riksantikvarieämbetet ska slås ihop med Konstrådet. Då är utgångspunkten miljö ur ett vidare perspektiv: både historiskt och samtida gestaltande med koppling till samhällsplaneringen i stort.

Ett annat radikalt förslag är att flytta in folkbildningsanslaget på tre miljarder kronor per år (att jämföra med Kulturrådets två miljarder) i kulturpolitiken. I samband med uppdelningen av utbildningsdepartementet skildes kulturområdet från folkbildningen, bildningsförbunden och folkhögskolorna.

Här finns mycket av det egna kreativa skapande utredningen vill stärka, som kultur, utbildning och frågor kring medborgarskap och demokrati. Men frågan kan skapa nya konflikter inom regeringen, att överbrygga avstånd mellan departement är normalt svårt och i en alliansregering kan det bli ännu svårare.

Sedan tidigare är det känt att utredningen vill ta bort litteraturstödet i sin nuvarande form. Idag är det på cirka 50 miljoner kronor och de stora förlagen får mest. Men förändringen kommer inte betyda att statligt stöd till litteratur försvinner, men hur det utformas i detalj filar utredarna ännu på.

Samtidigt som detaljarbetet pågår inom olika fält kommer utredningens tunga del att vara av en annan karaktär. Övergripande syften med det förslag som kommer är dels att stärka kulturen som politikområde generellt och dels att stärka kulturens roller i civilsamhället.

Det nuvarande, relativt passiva bidragsgivandet till regionerna, ersätts med den portföljmodell som presenterades i somras. Den kräver att kompetensen hos landets kulturpolitiker graderas upp. Förhandlingar med den nya myndighet, ”Staben”, som skapas vid sidan av kulturdepartementet kommer att tvinga fram utvecklade, politiska strategier. Ett annat medel för en starkare kulturpolitik är en övergång till fleråriga anslag, enligt modeller hämtade från public service, möjligheter till en långsiktighet som främst teatrarna efterlyst.

Ants Viirman har under många år ansvarat för kulturfrågor inom SKL, Sveriges kommuner och landsting och han är mycket positiv till de förändringar som kan anas.

– Men det här betyder också att SKL får nya och viktig roller framöver, både när det gäller utbildning och att skapa mötesplatser, betonar han.

Möjligheterna att under remisstiden på tre månader föra de djupare, strategiska diskussioner utredarna vill ha, kunde vara bättre. Den ekonomiska krisen begränsar utrymmet för reformer, men de svåraste hindren finns det risk för att politiken själv står för. Det är valår nästa år, socialdemokraterna har gjort kulturen till en valfråga och kommer med förslag på kongressen i oktober. Regeringen vill ligga före, och den statsbudget som läggs i höst är den som gäller under valåret 2010. Risken för en starkt förenklad politisk debatt är stor.

– Jag hoppas verkligen att debatten kan handla också om grundfrågor, säger Lars Amréus, chef på Historiska museet, som gärna vill få in museerna mer i debatten. Det är viktigt för oss att kunna föra en öppen, förutsättningslös diskussion. Kultur i vid mening handlar ju om vad vi alla vill med det här landet, säger han.

Kajsa Althén

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X