Annons
X
Annons
X

Bodström ser lagen som en framgång

Den har kallats för en Stasi–lag, ett hot mot demokratin och ett steg på vägen mot ett övervakningssamhälle. Lagen om datalagring, och det EU-direktiv den bygger på, har fått utstå massiv kritik de senaste åren. Thomas Bodström – drivande kraft bakom direktivet – ser det dock som en framgång.

(uppdaterad)

Torsdagen den 11 mars 2004. Mitt i morgonrusningen i den spanska huvudstaden Madrid exploderar tio olika sprängladdningar på pendeltåg och tågstationer. 191 människor dör och över 1700 personer skadas i den värsta terror-attack som Spanien upplevt i modern tid.

Terrordåden i Madrid blev starten på en intensiv debatt inom EU om hårdare lagstiftning och utökade polisbefogenheter i kampen mot terrorismen. I diskussionen fanns förslag om underrättelseutbyte och ökat polissamarbete, men också om att tvinga teleoperatörer att lagra information om sina kunders kommunikationsvanor.

Pådrivande för ett direktiv om datalagring var den dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström (s).

Annons
X

– Det är det i särklass viktigaste hjälpmedlet för att bekämpa allvarlig brottslighet. Som advokat kan jag se att i nästan varenda förundersökning om grov brottslighet har man trafikdata, säger han idag.

Förslaget att spara information om telefonsamtal och sms, om e-postmeddelanden och mobilsamtal, stötte dock på ett hårt motstånd.

”Integritetskränkande”, hävdade kritiker och när förslaget nådde EU-parlamentet och ett av dess utskott blev det tummen ner.

Men så slog terrorn till igen. På morgonen den 7 juli 2005 drabbades London av en serie terrordåd. Strax före klockan 9 exploderade tre sprängladdningar på olika tunnelbanelinjer i centrala London och någon timme senare sprängdes en av stadens dubbeldäckade bussar i luften. Sammanlagt dog mer än 50 personer och runt 700 skadades.

Återigen skapade terrordåden en het debatt i EU:s huvudstäder. Thomas Bodström var även nu pådrivande för ett datalagringsdirektiv och kommissionen fick i uppdrag av EU:s ministerråd att ta fram ett detaljerat förslag. Direktivet fick senare ett ja från både parlamentet och medlemsländerna.

– Det var det mest dramatiska som hände under min tid som minister, när det gällde alla EU-frågor, säger Bodström och fortsätter:

– Hela Europaparlamentet hotade att gå emot, land efter land hoppade av. På morgonen, när vi äntligen hade fått ihop en majoritet, kom den brittiske ministern till mig och sade: ”Vi måste hoppa av, jag klarar inte debatten på hemmaplan längre”. Jag sade: ”Det går inte”. Han och jag hade ett enskilt samtal en halvtimme, och då lyckades jag övertyga honom.

I Sverige blev protesterna mot Thomas Bodström massiva. En ”medborgarfientlig” lag som hade applåderats av ”Stasi och Gestapo”, menade debattörer och bloggare i artiklar och inlägg.

Begreppet ”Bodströmssamhället” myntades som en beskrivning på ett nytt övervakningssamhälle och bland kritikerna fanns bland annat Bodströms efterträdare som justitieminister, Beatrice Ask (m).

– Det är uppenbart att det inte finns något som helst vettigt underlag, sade hon i en utfrågning i EU-nämnden i november 2005.

Till slut stödde dock folkpartiet och kristdemokraterna den socialdemokratiska regeringen inför beslutet i EU och nu tvingas därför Beatrice Ask att genom-föra en lag hon tidigare inte ville ha.

Själv anser Thomas Bodström att begreppet ”Bodströmsamhället” är smickrande:

– Jag vet inte hur många poliser och åklagare som har tackat mig för det här.

Extern länk: Läs den statliga utredningen regeringen.se
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X